"Lucy." hörde jag en välbekant röst säga samtidigt som den puttade lätt på mig. Jag slog upp ögonen, där stod mamma med en djup tallrik som det rök ifrån.

"I made you chicken soup." log hon. 

"Thanks mom." sa jag och tog emot tallriken. Jag ställde den på nattduksbordet. 

"I love you Lucy. Goodnight."

"Love you too mom. Goodnight."

 

"JESSY! THIS IS HIS FUCKING FAULT. DON'T YOU SEE THAT?" Lucy slog ut med armarna medans hon skrek åt mig. Jag hade aldrig sett henne såhär uppriven. Mascaran rann över hela hennes ansikte. Hon andades häftigt.

"You know what, Jessy? I hope you'll become a junkie. Just like your weird fucking boyfriend." spottade hon. Hon sprang ut ifrån mitt rum, och jag hörde en efter en kort stund att ytterdörren smällddes igen. Jag hade aldrig bråkat med Lucy. Förvirrat stod jag kvar, ensam i mitt rum med armarna slappt hängandes längs sidorna.

 

 

Jag vaknade av arga röster som kom nerifrån. Var mamma och pappa hemma? Dom borde vara på sina jobb. Sömnigt gnuggade jag mig i ögonen och sträckte på armarna. Jag reste mig ifrån sängen och drog på mig ett par mjukisbyxor, en hoodie och ett par tofflor. När jag öppnade min rumsdörr hörde jag att mamma grät. Ytterdörren smälldes igen. Jag sprang ner för trappan, och fann mamma sittandes på en stol i köket.

"Mom?" frågade jag oroligt. Mamma hoppade till på stolen och satte handen för hjärtat.

"Oh! You scared me." log hon, samtidigt som hon torkade bort tårarna. Det var då jag la märke till det. Hennes underläpp var sprucken och hennes högra öga hade en lila/blåaktig färg runt omkring sig. Mitt hjärta stannade, det kändes som att inte bara mitt hjärta, utan hela universum stannade. 

"W-what happend?" frågade jag med skakig röst. Jag såg att mamma bet ihop, i ett försök till att hålla inne flera tårar.

"Lucy." började hon, men hennes röst försvann. Hon harklade sig långsamt. Hon öppnade munnen för att börja tala, men ingenting kom. Hon begravde ansiktet i sina händer och började snyfta. Jag lyckades gå fram till mamma. Jag drog ut en stol och satte mig ner.

"M-mom. Talk to me." sa jag tyst. Mina ögon började tåras.

 

Miljoner tårar, snyftningar och kramar senare hade vi pratat, så gott vi kunnat. Pappa hade inte vart sig själv sa mamma. Han hade druckit, men det var något annat. Han var inte i sinnes fulla bruk. Mamma hade frågat varför han inte åkt till jobbet, och han hade flippat ur. Jag hade inte fått detaljer angående när eller varför han slagit henne, men jag tror inte jag ville höra dom heller. Jag kände mig tom, förlamad. Med blekt ansikte gick jag till mitt rum och la mig på sängen. Detta händer inte mig. 

 

Jag satt i min bil och trummade med pekfingrarna på ratten. Jag hade precis åkt ifrån Ryan's hus, där jag fått med mig en hel del 'godsaker' som han kallade det, som jag skulle leverera. I utkanten av stan, vid en mörk gränd parkerade jag bilen. Inne i gränden skymtade jag en figur. Jag klev ur bilen med köparens varor i min jackficka. 

"4?" frågade mannen.

"Yeah." svarade jag. '4' var mitt namn, enligt Ryan. Namnet som användes när jag levererade saker eller tog betalt. Jag använde hellre det än mitt vanliga i såna här situationer, om jag använde mitt namn var risken stor att man skulle bli uppsökt av någon skum typ. Mitt namn var väl ganska utspritt och välkänt egentligen, men jag var Number 4 ändå.

När jag nått mannen i den mörka gränden kollade jag på honom som hastigast. Han såg ut att vara i 45-årsåldern. Han såg väldigt alldaglig ut. Precis som alla andra i den åldern, med andra ord. Men det var någonting med mannens ögon. Det var inte det att dom var röda från gud vet vad han tagit, jag kände igen de ögonen.

"Tough morning." sa han samtidigt som han pillade frenetiskt med ringden han bar på sitt vänstra ringfinger. Den gröna färgen var så bekant.

"Ye?" svarade jag oberört.

"Yeah. Got into a little fight with my family. And now I need something to calm my nerves." förklarade han.

"Mhmm."

"You probably know how it is." skrockade han.

"So, you got the money?" frågade jag, inte intresserad av hans lilla konversation.

"Yes. Yes ofcourse." nickade han. "And you have the magic powder?" frågade han stressat. 

Jag skrattade lätt åt honom.

"Ye, yeah I do. If that's what you call it." fnös jag. Ur fickan på min jacka drog jag diskret fram den förslutna plastpåsen. Jag öppnade den och lät honom ta lite på fingret, för att kolla så att det var äkta. Han stoppade fingret i munnen och slöt ögonen.

"So, the money?" påminde jag honom när han fått påsen. Han tog fram en bunt och räckte över den. Jag började räkna sedlarna, utan att märka att mannen smög sig bort ifrån mig försiktigt. Det var först när jag insåg att det var för lite pengar som jag la märke till honom.

"HEY!" ropade jag högt och sprang efter. Mannen började springa, men var för långsam. Jag hoppade på honom och han föll till marken.

"This isn't a fucking game. Give me the money." fräste jag. Argt tog jag ett grepp runt hans hals, hans ansikte blev vitt. Från fallet när jag hoppat på honom hade hans ansikte slagit i, det blödde ur hans mun. När han började kämpa för att få luft insåg han att jag menade allvar, så han började nervöst rota i sina fickor. Han sträckte fram ytterligare en bunt. Jag släppte greppet om hans hals och började räkna.

"That's it. Good boy." flinade jag när jag räknat summan. Jag knöt min näve och slog honom hårt över näsan som varning.

"Now don't you ever try to do that again." skrockade jag, och gick därifrån.

 

Två affärer senare, som gått betydligt bättre än den med medelåldersmannen, åkte jag tillbaka till Ryan. Jag lämnade över pengarna som han noggrant räknade. 

"Good Zayn." berömde Ryan. Hans ögon var stirriga. Han räckte över en bunt med pengar till mig. Jag gick mot dörren för att ta mig därifrån, men stoppades.

"Zayn!" hojtade Ryan.

"Yeah?"

"How's it going with the girl.. uhm, Jessy?" frågade han med ett leénde. Jag bet ihop mina tänder hårt.

"It's going great." svarade jag ärligt.

"Good. She's a keeper." flinade han. Jag suckade åt honom och försvann sedan ut ifrån det sunkiga huset. 

 

 

"Whatcha doin'? Wanna hang out? :) x"

 

Klockan var strax efter halv två, och jag hade precit ätit upp min lunch. Det var varmt och skönt ute, så jag hade suttit och ätit på verandan i min ensamhet. Trots värmen var det dock moln som skymde solen, men det var ganska behagligt. Mitt blonda hår var uppsatt i en knut, och tidigare när jag speglat mig hade jag lagt märke till att det blekts lite. Jag la också märke till att jag fått ett fåtal fräknar. Härligt Jess.

 

"Nothing. Sorry, I think I'm sick.. :/"

 

Okej, denna dagen skulle bli lång och ensam.

 

"What are you doiiiin? I'm so bored yupyup."

 

"I'm busy babe :)"

Wow, jag var verkligen ensam. 

 

 

Mamma verkade inte ha någon aning om vad vi skulle göra. En sak som var säker var att vi inte skulle stanna med pappa. Eller, han skulle inte stanna med oss. Det var mammas hus. Det som förvånade mig mest, eller chockerade mig mest, var hur min familj kunnat hamna i den här situationen. Min familj hade alltid vart väldigt sammansvetsad under min uppväxt. Det var för några år sedan, då båda min föräldrar börjat jobba mycket som vi glidit isär. Vart pappas alkoholproblem kommit ifrån förstod jag inte. Allting var så fel. 

Jag öppnade ögonen och min kropp ryckte till. Jag vet inte hur många gånger jag somnat, och sedan vaknat. Timmarna hade flugit förbi. I omgångar hade jag och mamma gått förbi vandra, omfamnat varandra och gråtit. Allting kändes som en dimma, och vi båda var chockade och förvirrade. Jag låste upp min mobil, klockan var 4 på morgonen. Pappa hade fortfarande inte kommit hem. Om det var positivt eller negativt, det visste jag inte. Mina ögon sved av alla tårar som runnit, så jag valde att bara sluta ögonen och somna. Igen.

 

 

En svag knackning hördes på min dörr.
"Come in." ropade jag med nyvaken röst. Mamma smög in genom dörren. Hennes ögon var fortfarande rödgråtna och svullna. 

"Dad just got home." hon satte sig ner vid mina ben och strök tröstande med sin hand över min hand. 

"What's the clock?" frågade jag förvirrat.

"It's half past four." svarade hon med lugn röst. Jag hade sovit till och från i ett helt dygn. Tunga steg hördes från nedervåningen. Pappa. Han sprang upp för trappen och stormade in på mitt rum.

"There you are." log han när han kom in. Hans ansikte hade några skrapmärken, torkat blod fanns i mungipan och näsan var sne. Vad fan hade hänt? 

"What happend to you?" frågade mamma förskräckt. Han kollade ner i backen och skrattade till. Han kollade sen upp på mamma igen, när han såg hennes ansikte tårades hans ögon. Det ända jag kunde tänka på, var hur man i skolan hade fått prata om sånt här. Att alkoholister var manipulerande, egoistiska och gjorde allt för att själva klara sig. Jag bad till gud att mamma inte skulle förlåta honom. Han var min pappa, och jag älskade honom, men just nu kändes det inte som min pappa. Han kändes som en främling. 

"I need to tell you something." erkände han. Han stod kvar i dörröppningen, lutad mot väggen. Var det nu det manipulerande talet skulle komma, om hur synd det var om honom?

"I have been.. using drugs for a while." mammas haka föll till golvet, likaså min. Trots att vi i princip hade försått det redan, så kom det som en chock när han sa det med egna ord. 

"So what happend to your face?" frågade jag, som suttit tyst. Jag förväntade mig inte ett ärligt svar, men nog allt fick jag det. 

Pappa förklarade hur han mött en ung man i en gränd, för att köpa drogerna. Han hade försökt smita ifrån betalningen, men mannen, eller killen, hade hoppat på honom. Han berättade att han tidigare aldrig träffat den killen, utan en annan. Den andra brukade tydligen vara snäll och låta honom betala senare. Jag tror varken jag eller mamma hängde med i allting han förklarade.

Det värsta var när pappa kollade i mina ögon. Det var som att han pratade med en vägg. Hans ögon lyste rött hans kändes.. frånvarande.

"I actually didn't think the boy would hit me. He was young, around his twenties." skrattade pappa. Som jag sa innan, han kändes frånvarande. Men nu blev det värre; som att han försvann längre ifrån oss. Han skrattade ljudligt ett fåtal sekunder.

"His hair was like.. so perfectly styled, black and shining. I thought he wouldn't hit me because he looked like a guy who didn't want to get dirt under his nails. He looked like one of those guys that you would whore around with." sa han och nickade mot mig. Både jag och mamma höll tyst, jag tror vi båda två förstod att det bästa var att sitta tyst. Jag höll emot tårarna.

"And he had this leather jacket. He didn't look like a drugdealer." avslutade pappa. 

Vänta, svart, perfekt stylat hår och en skinnjacka? Det lät bekant. Jag bet ihop mina tänder hårt.

 

Vi alla var tysta i ett par minuter.

"We will be happy again." sa pappa innan han gick sin väg. Mamma reste sig långsamt och stängde dörren efter honom. We will be happy again. Trodde han det på fullaste allvar? Trodde han att jag och mamma skulle förlåta honom? Hans personlighet skiftade oftare än han blinkade. Jag var rädd. Jag var rädd för min egen pappa. Jag var ilsken, rädd och ledsen. Mamma var påväg att säga något, men jag stormade ut genom rummet. Jag brydde mig inte om mitt smink som var gammalt och utkletat. 

 

Jag bromsade bilen hårt utanför Jessys hus. Rasande smällde jag igen bildörren efter mig, och sprang fram till ytterdörren.

"Hello?" ropade Jessy när jag ryckt upp dörren.

"Hello?" upprepade hon. Jag svarade inte, utan sprang in i hennes rum. 

"Lucy what ha-" började hon. 

"SHUT IT." skrek jag. Jessy blinkade chockat med ögonen. Jag slickade mig om läpparna, och det var då jag lade märke till att jag grät. Den salta smaken från tårar träffade min tunga. Vi stod i tystnad någon minut. 

"Lucy.. Please, what happend to you?" frågade Jessy osäkert. 

"What happend to me?" skrattade jag. "My dad is a fucking alcoholic. It's been going on for months. MONTHS JESSY." Jessy kollade på mig med stora ögon. 

"And you haven't even noticed that I've changed." fnös jag.

"Lucy.. You've seemed so happy on the outside." försökte hon ursäkta sig. Försökte. 

"Today, my dad came home with a smashed face. His nose is fucked up, his mouth were bleeding." jag kände hur flera tårar strömmade ner för mina kinder.

"You wanna know why? Because your fucking boyfriend hit him. Because my dad is also addicted to drugs." fräste jag.

Jessy stod i tystnad, hennes ansikte var blekt. 

"And that's your boyfriends fault." suckade jag.

 

 

"Lucy, I am so, so sorry. But I don't see how this could be Zay-"

"You're so cute when you're trying to seduce me." viskade jag lågt i hans öra. Han lyfte genast upp sitt huvud och kollade på mig. Han log snett och skrattade nervöst en gång.

"Cute? I'm not cute babe. I'm sexy." hans röst var lika låg som innan. "And what do you mean trying? I mean, it's working." han talade nu i sitt vanliga tonläge.

"It is?" frågade jag utmanande.

"Yeh." svarade han självsäkert.

"And how do you know that, Zayn?"

Han böjde sig ner mot mitt öra åter igen. 

"Because you're breathing heavily, babe."

---

 

 

Jag hade inte ens själv märkt hur min andning blivit tyngre. Han kollade på mig igen, han bet i sin underläpp för att inte börja flina bredare än vad han redan gjorde. Hans vackert bruna ögon låste fast min blick i hans. Jag tog mina armar runt hans nacke och pressade honom närmare, för att våra läppar sen skulle mötas i en passionerad kyss. Och passionerad, det var den. Minst sagt. En våg av elektricitet for genom min kropp. Han pressade, om möjligt, sitt skrev närmare mig. Hans handling fick mina läppar att sära på sig någon millimeter och släppa ut ett dovt stön. Antagligen precis den reaktionen han förväntade sig, då hans tunga mötte min kort därefter. Våra tungor lekte med varandra, innan Zayn drog sig undan. Han flyttade sig ifrån mig och la sig bredvid mig.

"Still not seduced?" frågade han med lekfull ton.

"You know, I could return the favor now." fortsatte han när han insåg att jag inte skulle svara på frågan. Jag rodnade genast och gömde ansiktet i mina händer.

"Babe." sa han tyst och lutade sig mot mig. Hans starka händer greppade tag i mina handleder och tog bort händerna ifrån mitt ansikte. Han kysste mig mjukt över halsen.

"Do you want me to return the favor?" viskade han lågt. 

Ja, det är klart som sjutton att jag ville det. Men aldrig att jag vågade erkänna det. Det skulle liksom vara konstigt att svara ja. Han slutade kyssa min hals och kollade rakt in i mina ögon. De vanligtvis guldiga ögonen, var nu mera mörka. Hans pupiller var vidgade och ögonen skrek av lust. Innan jag hann blinka var hans läppar mot mina, och inte långt därefter möttes våra tungor igen. Under tiden våra tungor brottades placerade Zayn en hand på min mage under linnet jag bar. Han drog löst med fingertopparna. Det var en kittlande, fast skön känsla. Hans hand vandrade neråt, tills den var på mitten av mitt lår. Hans fingrar ritade cirklar på jeansen jag bar. Våra läppar separerades, då hans vandrade mot min käklinje och sedan till den känsliga punkten under örat. Jag kunde höra mig själv släppa ut ett dovt stön, herregud vad hände med mig? Jag ville att den här stunden skulle fortsätta föralltid, samtidigt som jag ville att den skulle sluta direkt. Såna här situationer var helt nya för mig och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra riktigt. Hans hand for upp till linningen på mina byxor, där han vant knäppte upp knappen på mina jeans med en hand. 

"Take them off babe." viskade han upphetsat. Jag gjorde som han sa, men drog upp täcket över mina bara ben. Jag var alldeles för blyg för att visa mig själv i bara trosor. Mina jeans låg nu på golvet, och jag kunde inte känna mig mer obekväm. Jag hade dock samtidigt en känsla av trygghet. Situationen kändes bara ovan, inte obehaglig.  Hans hand vandrade upp över min mage igen, och hamnade utanpå min bh. 

"You are so beautiful." sa han tyst och kysste sen mina läppar. Hans hand vandrade sen ner mot mina lår, och drog cirklar på insidan av låret. Hans han närmade sig hela tiden tyget som skulle separera hans hand ifrån mina nedre delar. När han nådde tyget fortsatte han med samma sak; han ritade små cirklar med sina fingertoppar. Jag drog efter andan.

"Relax, Jess." hans ord lugnade ner mig och fick mig att slappna av.

Efter en stund var hans hand innanför mina trosor. Känslan var obeskrivlig och antagligen den bästa känslan jag någonsin känt. När han sedan stoppade ett finger inuti mig drog jag åter igen efter andan och spände min kropp.

"Relax." påminde han mig. Jag gjorde som han sa, och den där känslan jag beskrev tidigare? Glöm den, detta var hundra gånger bättre.

 

Efter att jag hade duschat av min kropp en snabbis, och Zayn hade vart på toa (jag hoppas han tvättade händerna...) bestämde vi oss för att laga mat. Jag hade satt på mig ett par pösiga mjukisbyxor och bytt ut linnet mot en stor hoodie. 

Jag stod vid spisen och gjorde american pancakes, vilket var lite av min specialité. Zayn dukade fram bordet. När alla pannkakor var stekta ställde jag fram tallrken som var full med pannkakor. Längtan efter mat var stor, så jag var inte långsam med att börja hugga in. Tillsammans med blåbär, hallon och sirap sjönk några pannkakor ner i min mage. Zayn skrattade lätt åt mig när jag tog den sista tuggan av min tredje pannkaka.

"What?" frågade jag med rynkade ögonbryn.

"Nothing." log han. 

Jag orkade inte ens fråga mer än så, han skulle antagligen bara ha sagt att jag var glupsk eller något. Det skulle han haft hundra procent rätt i. 

 

Efter att ha slappat i soffan i ex antal timmar åkte Zayn hem. Klockan var nu åtta och mina föräldrar skulle nog komma hem vilken sekund som helst. Bingo.
"Hello?" ropade mamma och pappa i kör.

"I'm in here!" ropade jag från TV rummet. Pappa gick till mig och omfamnade mig.

"How's your day been?" frågade jag.

"Great, thanks for asking honey." log pappa. 

"There's pancakes in the fridge if you're hungry."

"Oh. Actually I'm starved!" skrockade pappa och gick sin väg. Mamma kom in i TV rummet och nickade som hälsning. 

"I think I'm going to eat aswell." sa hon och blinkade med ena ögat. Okey, weirdo much, mamma?

 

 

Hela familjen satt samlad vid matbordet. Det var en obekväm tystnad över oss. Pappa verkade full, och ändå satt han och drack vin till maten. Mammas ögon var röda. Dom hade bråkat. Jag var glad över att jag precis kommit hem. Jag petade lite med gaffeln på köttet som låg på tallriken. Vanligtvis skulle jag moffat i mig, men just nu mådde jag bara illa.

"You need to eat." sa mamma och log varmt.

"I think I might be sick." ljög jag.

"Oh. Go to your room then, I'll make some soup for you."

"Thanks." log jag och nickade ursäktande för att jag gick ifrån matbordet. Så fort jag börjat gå upp för trappen till mitt rum hörde jag hur pappa började skälla. Jag smällde igen min rumsdörr hårt och kastade mig på sängen. Hur hade min familj blivit så trasig? Ett par ensamma tårar föll för mina kinder, och jag lät sedan drömmarna omfamna mig.

 

"Lucy." hörde jag en välbekant röst säga samtidigt som den puttade lätt på mig. Jag slog upp ögonen, där stod mamma med en djup tallrik som det rök ifrån.

"I made you chicken soup." log hon. 

"Thanks mom." sa jag och tog emot tallriken. Jag ställde den på nattduksbordet. 

"I love you Lucy. Goodnight."

"Love you too mom. Goodnight."

"You're telling me you haven't killed anyone, and in your hand you've got like a list of people to kill." hans blick var mallig.
"But I'm not the one who kills them. So basically, I've never killed anyone. I don't want to get dirt on my hands." min blick var hård, kall.

"You know what, you can leave. I'll call you on Monday. I've got things to plan." log jag. Zayn nickade tacksamt och försvann sen ut genom dörren. Vänta bara, Zayn Malik.

 

 

Den kyliga kvällsluften började smyga sig på oss, och solen kändes inte längre lika brännande mot huden. Vi bestämde oss för att dra oss hemåt. Dagen på stranden hade vart riktigt rolig. Det hade inte funnits någon konstig känsla mellan mig och Lucas. Vi betedde oss som bra vänner, eller vi var bra vänner. Både jag och Lucy kände oss trötta, så vi bestämde att Lucy skulle hem till sig och jag till mig. 
När Lucy släppt av mig hemma tackade jag artigt för skjutsen. Jag hade en stark känsla utav att Lucy skulle raka vägen hem till Matt. Deras hemliga viskningar och skratt tydde på det, iallafall. Vad de skulle göra ville jag inte ens tänka på. Hemma var det nersläckt, mamma och pappa var säkert ute och åt eller något. Jag gick mot badrummet, där slog jag på varmvattnet i duschen. Jag hade sand på ställen jag inte ens vill nämna. Den tunna strandklänningen jag burit över bikinin föll lätt till golvet och bildade en hög. Bikinin byggde upp högen lite större. Det syntes allt en rand efter bikinin! Några solningar till så skulle jag kanske likna en människa, och inte ett lakan. Jag klev in under det varma vattnet, som i många droppar sipprade ner för min kropp. Jag sköljde genom håret, som kliade av sanden som fanns i hårbotten. 

"I'm home alone." mumlade jag för mig själv. Att vara hemma själv hade en stor betydelse för mitt dusch-liv, jag kunde sjunga så högt jag ville. När jag sjöng sprack speglar, fåglar flydde och gud vet vad som händer. 

"IF I LOSE MYSELF TONIII-..." sjöng jag högt. Tills min röst sprack. Låt oss bara klargöra en sak här; höga toner är inte min grej. 

 

 

På söndagen hade jag och Lucy solat igen, fast på verandan bakom hennes hus. Jag hade fått ytterligare lite färg. Lucy hade solat topless, och försökt övertalat mig till att göra densamma. Visst, inför Lucy skämdes jag inte. Problemet var bara att hennes veranda var rakt ut mot en gata. Den var inte vältrafikerad, men ändå. Hon var galen. Idag, måndag, var vädret dessvärre tråkigare. Solen låg skymd bakom molnen. Förövrigt hade jag inte ens berättat för Lucy att jag och Zayn officiellt var pojkvän och flickvän nu. Okej, det kanske inte var så officiellt då. Femtio procent officiellt kan vi säga. Jag hade berättat för mina föräldrar. Dom hade klistrat på ett leénde för min skull, tror faktiskt inte riktigt dom brydde sig egentligen. Dom var inte stormförtjusa i Zayn heller, men jag var det. Och det var det ända som betydde någonting.

 

Hårda knackningar hördes på ytterdörren, jag skulle gissa på att det var Zayn.

"I open the door!" skrek jag högt. Jag insåg sen att jag var själv hemma. Att jag tagit examen och hade sommarlov att fortfarande inte sjunkit in. Jag drog handflatan mot de slitna jeansen, för att få bort eventuell handsvett. Herregud, varför blev jag nervös? Kanske var det fjärilarna i magen som fick min kropp att göra konstiga saker.

"Hi babe." log Zayn när jag öppnat dörren. Han drog in mig i en kram och pussade mig som snabbast på kinden. 

"You look tanned." sa han medans han hängde upp den svarta skinnjackan på en galge.

"Yeah. Me and Lucy have been sunbathing for two days."

"Oh." 

Vi gick till mitt rum, som för ovanlighetens skull var nystädat. Det var sällan jag faktiskt orkade städa rummet, men när jag väl gjorde det så var det renare än renast. Jag slog mig ner på sängen och kollade på mina lår. Wow, snyggt Jessy. Genom trådarna av det slitna på jeansen vällde låren ut. Riktigt snyggt. Inte för att jag var tjock, och jag tyckte inte det själv heller, men det såg faktiskt ganska äckligt ut. Det syntes knappt alls faktiskt, det var antagligen bara jag som såg det. Men ändå. En harkling avbröt mina tankar.

"Ehum, what?" frågade jag förvirrat.

"Wow. You really zoomed out there. I was just asking what we're gonna do today?"

"I don't know."

"Me neither." skrattade han lätt. De mörka, långa ögonfransarna framhävde de bruna ögonen. Ni vet, 'Smile with your eyes' and all that Tyra Banks shit. Zayn var expert på att le med ögonen. Och med munnen. Jag tror även att han var väldigt medveten om hur charmig han såg ut när han gjorde sitt klassiska leénde. Han slog sig ner på sängen mot kuddarna, och suckade djupt.

"Come here babe." bad han. 

Jag gjorde som han ville, och klättrade upp i sängen tills jag lutade mig mot hans axel. Små regndroppar började träffa glasrutan i mitt fönster.

"It always starts to rain when I'm with you." sa jag tyst.

"Yeah. It's probably because God wants us to be in bed all day." skämtade Zayn. 

"Euw." skrattade jag.

"I didn't mean like that!" utbrast han.

"Okay, if you say so."

"Shut up!" skojade han, med en förvrängd röst som jag antog skulle likna min. En knackning på dörren avbröt oss.

"I'll be right back." och med det sagt reste jag på mig och gick till dörren. Jag blev skapligt förvånad när jag såg vem som stod där. 

 

"Lucas!" utbrast jag förvånat, med en underton av glädje. Jag slog min armar runt honom och han gjorde densamma.

"What are you doing here?" frågade jag när vi släppt omfamningen.

"I was a few blocks away, so I thought I could come here and see what you are up to." log han.

"Oh. I'm actual-"

"Who is it?" avbröt Zayns. Han slöt upp bakom mig. När han såg att det var Lucas la han beskyddande en arm runt min midja.

"I'm with Zayn." log jag. Lucas fnös, han log med sammanbitna läppar och nickade förstående. 

"Yeah, I can see that. Well, I'll see ya some day." Lucas gick till sin bil och åkte iväg. Förvånat stod jag kvar i dörröppningen, han hade väl inte behövt vara så otrevlig bara för att jag var med Zayn? Jag smällde igen dörren, och efter det drog sig Zayn bort ifrån mig när hans mobil började ringa.

 

 

På mobildisplayen stod Ryans namn. 

"Yeah?" svarade jag.

"Hello my puppet doll." Hade han just kallat mig 'hans marionettdocka'?

"What the fu-.. what do you want?" fräste jag.

"I said that I'd call you today." svarade han lugnt. "Today we got a huge delivery, and now I need you to deliver it to the customers."

"Today?"

"No, no. Tomorrow. Come here at eleven o'clock." skrockade han.

"Ok. See you then."

"Perfect! Bye Zayn."

"Bye."

Ugh, jag hatade Ryan.  Jag behövde röka. Jag gick till hallen, och drog upp paketet med cigaretter ur jackfickan. Jag gick till Jessys rum, och hon satt där på sängen och knappade med sin mobil. 

"Can I smoke through the window?" frågade jag samtidigt som jag satte en cigg mellan läpparna. Jessy nickade kort. Fönstret knakade något förfärligt när jag öppnade det. Ur fickan på mina jeans drog jag upp en tändare. Så fort jag tagit första blosset kände jag hur lugnet spred sig i min kropp. När jag rökt färdigt var jag hurtig nog att ta mig till verandan för att fimpa.

 

 

När Zayn kom tillbaka log jag lite lätt, innan jag försvann med blicken ner i min mobil igen. 

"What should we do?" frågade jag efter en stunds tystnad. Zayn stod i dörröppningen med fokus på sin mobil. När jag pratat kollade han upp och gick fram till sängen. Han slog sig ner bredvid mig.

"I don't know." sa han och placerade en puss på min kind. Röklukten spred sig direkt.

"It's pretty weird that we're a couple now." sa jag tyst.

"Why?"

"Because we barely know each other." sa jag med ett litet leénde. 

"True dat." erkände han. "But I like you, a lot. And that's all that matters." 

Jag nickade svagt.
"It was hard not falling for you immediately." skrattade han.

"Why? And why are you laughing?!" frågade jag nyfiket.

"Because you fell on me." Jag kom genast ihåg det; på Lucas fest. Jag hade gått ner för trappen, och föll på honom. 

"And I did this." sa han, och kort därefter låg han över mig.

"And I said; Actually, I prefer being on top." han talade med låg röst. Och självklart blev jag, Jessy Brown, generad. Vem skulle inte bli det när (antagligen) universums mest attraktiva kille låg mellan benen på en och talade med låg och förförisk röst? Zayn gav ifrån sig ett brett flin när han såg min reaktion. Han kysste mig mjukt under örat. 

"You're so cute when you're blushing." viskade han i mitt öra. Jag rös av välbehag. Han återgick till att kyssa min hals. Men nej; han skulle inte vinna denna matchen.

"You're so cute when you're trying to seduce me." viskade jag lågt i hans öra. Han lyfte genast upp sitt huvud och kollade på mig. Han log snett och skrattade nervöst en gång.

"Cute? I'm not cute babe. I'm sexy." hans röst var lika låg som innan. "And what do you mean trying? I mean, it's working." han talade nu i sitt vanliga tonläge.

"It is?" frågade jag utmanande.

"Yeh." svarade han självsäkert.

"And how do you know that, Zayn?"

Han böjde sig ner mot mitt öra åter igen. 

"Because you're breathing heavily, babe."

Solen var fortfarande framme. Jag satte på mig min bikini, och över den satte jag på mig en söt klänning, den var ljus med öppna axlar. Jag letade reda på Lucys nummer bland kontaktlistan i mobilen.

"Lucy." hörde jag rösten i telefonen svara.

"Hi, it's Jess."

"Heey! Should I pick you up?"

"Yeah."

"Great. I'll be there soon. Bye."

"Wait Lucy! Is it just going to be the two of us?"

"Yes."

"Yay. Cya soon."

"Yeh, bye Jess!"

---

 

 

Irriterat skakade jag handduken innan jag la ut den på sanden. Varför gick det inte bara att lägga ut den helt plant? Det var så gott som vindstilla, men den jäkla handduken veckade sig ändå. Jag suckade samtidigt som jag la mig ner, på den knöliga handduken. 

"Grumpy much?" skrattade Lucy.

"Blah blah blah." muttrade jag.

Solen stekte, förhoppningsvis skulle jag få lite färg. Min vita bikini matchade iprincip min hudfärg. Jag fick kisa för att se någonting, jag vägrade använda solglasögon en varm dag som denna. Det ända resultatet som det skulle ge, var vita ringar runt ögonen. Nej tack. Jag slöt ögonen och njöt av solens varma strålar.

"Sooo.. How's it going with Matt?"

"We talked about this like.. yesterday Jess." suckade Lucy.

"Yeh I know. Buuut I don't know, maybe things have changed."

"Nope. I've got nothing interesting to tell ya my friend." sa hon och räckte ut tungan efter sista ordet. "What about you? Any interesting to tell me?" fortsatte hon.

"IjerkedoffZayn."

"What? What did you say?" jag kunde höra Lucys förvåning på hennes röst. Jag höll mina ögon stängda, för att slippa se hennes ansiktsuttryck. 

"You... You shook banana?" skrattade hon. Ett skratt exploderade ut, vänta va? Skakade banan? Lucy var sjuk. Allvarligt, riktigt, riktigt, skadad.

"You're sick! Ew!" skrattade jag. 

 

Jag sträckte mig efter en vattenflaska ifrån min väska, när jag fann den tog jag flertalet klunkar. Man kunde inte tro att det regnat tidigare, det var helt sinnessjukt varmt. En lång figur tornade upp sig framför mig, människans skugga föll på Lucy.

"Hey! Move." fräste hon.

"Okay, sorry." svarade den mörka rösten.
"Matt?" frågade Lucy.

"Yup."

"Oh god. I'm sorry. What are you doing here?" ursäktade sig Lucy.

"I'm here with Lucas. He'll be here soon I think, he went to buy some water."

"Okay. Have a seat!" sa Lucy glatt och klappade i sanden bredvid sig. Matt vek ut sin handduk och slog sig ner. Inte långt därefter kom även Lucas. Han slog sig ner bredvid mig med ett leénde.

"You want?" frågade han och höll upp vattenflaskan han nyss köpt.

"No thanks, I've got my own." log jag. Jag tyckte Lucy sa att vi skulle vara ensamma?

 

Jag nickade som 'okej' mot Jessy. Hennes vita tänder skymtades i det lilla leéndet hon gav mig. Det hade varit mycket enklare att hata henne om hennes tänder vart gula, bruna och några tänder saknades. Men så var inte fallet. Hennes blonda hår var uppsatt i en knut på huvudet, hennes läppar var hallonfärgade och ögonen intensivt blåa. Vem föll inte för henne? 

Det ända som fångade mitt intresse var dock hennes utseénde. Hennes kropp var fit. Jag gillade hennes personlighet också kanske, men hon hade dissat mig för Zayn. Jag var tvungen att vara Rayn trogen, blod är tjockare än vatten. Matt hade tydligen fallit för Lucy åtminstone, hon var schysst. Glad för hans skull helt enkelt. 

"We should get into the water!" föreslog Matt.

"Yeeees! Please, I'm sweating to death!" klagade Jessy. Hon var först med att resa sig upp. Lucy och Matt gav varandra en puss innan de reste sig, och sist jag.

"Come ooon, you lazy fuckers." retades Jessy. Hennes röst var lekfull. Jag flinade brett åt henne, sen sprang jag fram och lyfte upp henne. Hon tjöt till och började spratta.

"No. No. NO Lucas!" fick hon fram mellan skratten. Jag höjde bara på ögonbrynen och gick med bestämda steg till vattnet, där gick jag i tills vattnet var upp till min midja och sen kastade jag ut henne. Lucy och Matt skrattade åt henne, från deras plats där vatten mötte strand. Vågade de inte gå i längre? De stod och fnittrade, eller Lucy stod för fnittrandet, pussades och kramades. Nykära.

När Jessy kom upp till ytan gav hon mig långfingret. Jag kunde inte annat än skratta åt henne. Trots att jag kastat i henne för skojs skull, kändes det bra på ett elakt sätt. Lika bra att förbereda henne, Ryan skulle låta henne lida, det var en sak som var säker.

 

 

Zayn satt på stolen mitt emot mig och suckade. Argt bet jag ihop mina tänder och pressade samman läpparna.

"Why are you sighing?" fräste jag. Han ryckte till när jag pratade.

"Ehum, cause I really just wanna get the fuck out of here." hans tonfall liknade mitt, irritationen låg i luften.

"You'll get to leave soon." svarade jag, med en något lugnare röst. Zayn svarade inte, utan ryckte bara snabbt till på axlarna. Helst av allt ville jag köra en kniv genom hans hjärta här och nu, men jag var tvungen att hålla mig. Den lilla horan som han snart skulle komma att älska, skulle även ligga död på backen om ett tag. Om han bara visste.

"I wanna kill you." sa jag tyst. Det var jag, och inte drogerna, som talade nu. Drogerna var nog den ända anledningen till att jag fortfarande lät honom leva. De lugnade mig.

"Right back at ya." svarade han oberört. 

"I've never killed anyone." sa jag med höjda ögonbryn. Zayn fnös till och vände bort sin blick.

"I've only loved one person in my whole life. She was so beautiful." viskade jag med slutna ögon. Zayn fnös åter igen.

"You took her away from me." jag spände blicken i honom när jag uttalat meningen. Zayn svalde hårt, jag visste att detta samtalet skulle göra honom nervös. Han satt antagligen på nålar just nu. En knackning avbröt oss.

"Come in!" ropade jag. Carl och George klev in genom dörren.

"Here." sa Carl och räckte fram ett papper. De smög ut genom dörren och stängde den efter sig.

Jag kollade på pappret, nästa vecka skulle bli en jobbig vecka. På pappret fanns allt; det var människors beställningar. Där stod även alla deras uppgifter, såsom vart de bodde, vad de hade för familj osv. Varför vi hade koll på deras familjer och hem, var utifall någon inte skulle betala. Då fick de betala i mänskligt blod istället.

"It's funny." skrockade Zayn.

"What?"

"You're telling me you haven't killed anyone, and in your hand you've got like a list of people to kill." hans blick var mallig.
"But I'm not the one who kills them. So basically, I've never killed anyone. I don't want to get dirt on my hands." min blick var hård, kall.

"You know what, you can leave. I'll call you on Monday. I've got things to plan." log jag. Zayn nickade tacksamt och försvann sen ut genom dörren. Vänta bara, Zayn Malik.

"Stop running around with boys. You're acting like a whore." spottade han. En klump bildades i min hals, mina ögon fylldes med tårar. Mamma la sin arm runt mina axlar och ledde mig till mitt rum.

"Ignore him. I love you so much Lucy, we'll fix this." sa hon tröstande innan hon stängde min rumsdörr. Med blöta kläder, efter regnet, slängde jag mig på sängen. Tårarna började långsamt rinna längs mina kinder. Nej mamma, detta skulle inte gå att fixa. Jag hörde fortfarande höga röster på nedervåningen, där mamma och pappa var. Jag kunde inte urskilja orden, men jag hörde att mamma grät och pappa stod och skrek. Han skrämde mig. 

 

 

När jag vaknade upp insåg jag att platsen bredvid mig, där Zayn legat, var tom. Sömnigt gnuggade jag mig i ögonen. På fönstret kom det små, lätta regndroppar. Stormen verkade vara borta. 

"You're awake." hördes en raspig röst bakom mig. Jag vände mig om, och där stod Zayn endast iklädd ett par boxers. Jag studerade musklerna på hans mage och armar, och tatueringarna.

"What are you looking at?" frågade Zayn med ett brett flin. Jag vände ner ansiktet i kudden när kinderna började hetta. Sängen tyngdes ner och en hand lades på min axel, för att sen vrida mig så att jag låg på rygg. 

"You know, it's okay for you to stare, I'm all yours." sa han och blinkade flirtigt. Den repliken fick mig inte att rodna mindre. Jag täckte mitt ansikte med händerna och suckade.

"That doesn't help!" pep jag. Han drog bort mina händer från ansiktet och skrattade åt mina försök till att dölja rodnaden. Lukten av rök spred sig. Av någon konstig anledning hade jag börjat gilla röklukt sedan jag träffat Zayn. Jag hatade rökning, hade aldrig testat och skulle aldrig göra det heller, men när Zayn rökte gillade jag det. Det var ganska attraktivt. Hans hår var rufsigt, och det var varken stylat eller under en mössa eller keps. Jag drog med min hand genom hans lugg, han gav ifrån sig ett konstigt grymtande och därefter ett leénde. 

"What was that sound?" skrattade jag.

"I don't know. It just came out." svarade han med ett mörkt skratt. Han strök med sin tumme över min kind och vi slutade genast skratta. Zayn närmade sig och placerade mjuka pussar över mitt käkben, till slut nådde han den känsliga punkten under örat. Han slickade mjukt, så mjukt att det nästan inte kändes, och han andades sen ut på den blöta punkten. Jag rös till av välbehag. 

"You like that?" viskade han i mitt öra. Jag förblev tyst. Han pussade hela vägen tillbaka över min käklinje, tills han nådde mina läppar. Det var en halv centimeter mellan våra läppar, om inte ännu mindre. Hans bruna, nästan guldiga ögon kollade rakt in i mina. Jag ville vrida på mig i frustration, jag ville ha hans läppar tryckta mot mina. Han visste mycket väl vilken effekt han hade på mig. Hans ögon vandrade neråt, kollade på mina läppar. Han fuktade sina läppar med tungspetsen och bet sedan tag i underläppen. Det kändes som att han bara kollade på mig i flera år. Desperat efter hans läppar sökte min hand sig till hans nacke, jag tryckte hans läppar mot mina. Hans tunga flög in i min mun direkt, förvånat sipprade ett stön ut mellan mina läppar. Våra tungor brottades, kämpade om dominansen. En hand letade sig in under täcket, och placerades på mitt nakna lår. Med mjuka fingertoppar började små cirklar ritas på insidan av mitt lår. Åter igen kom ett stön av välbehag från mina läppar.

"You like it babe?" viskade Zayn andfått när våra läppar separerats. Mitt hjärta slog fort, blodet pumpades runt i min kropp. Hans hand letade sig högre upp på mitt lår, fortfarande ritandes cirklar.

"Is there room for me under the covers?" frågade han med ett snett leénde. Jag drog mig bort ifrån honom en bit, och när hans hand inte nådde under täcket längre bakade jag in täcket under mina ben.

"No." svarade jag med höjda ögonbryn och ett klingande skratt.

"Stop teasing me!" 

"I'm the one who's teasing?" skrattade jag. Det var trots allt inte jag som nästan haft min hand mellan hans ben. Han förstod vad jag syftade på, och sköt ut underläppen i ett försök till att se ledsen ut. Jag reste mig upp och letade efter mina kläder, jag insåg sen att de låg kvar inne på toan, där jag bytt om. T-shirten jag fått låna av Zayn var såpass lång att jag inte behövde oroa mig för att visa något.

"You can't make me horny and then just leave me." suckade han när jag gick mot dörren. Jag stannade till och vände mig mot honom.

"You're not horny." svarade jag med rynkad näsa.

"Yes I am." klagade han.

"Too bad for you." sa jag med en axelryckning.

"That is so mean! Don't tell me you're not horny." skrattade han. Mina kinder blev genast lika röda som en tomat.

"Shut up!" fräste jag.

"Tell that to your moaning."

"Fuck you Zayn." skrattade jag.

"Yeah, fuck me Jessy." sa han med överdrivet förförisk röst. Jag gick tillbaka till sängen och satte mig på kanten. Zayn klappade med handen bredvid sig, på platsen jag nyss legat på. Jag tog täcket och la mig ner igen. Jag kunde inte låta bli att kolla på hans mage, igen. Jag placerade mitt huvud mot hans bröst och lade sen min hand på hans mage. Jag strök mjukt med handen över musklerna. Som om det vore en magnet i mina ögon drogs min blick mot hans svarta boxers. Det var då jag insåg att han kanske visst hade blivit... kåt, av våran tidigare intima stund. En bula syntes under de svarta tyget. Jag vet inte varför, för jag hade aldrig gjort något liknande, men av nyfikenhet vandrade min hand ner till kanten av plagget han bar. Osäkert lät jag handen fortsätta, ovanpå tyget, och snudda vid bulan. 

"Now you are teasing me."  sa Zayn lågt. Jag strök med handen några gånger till över bulan.

"I'm not teasing." sa jag samtidigt som jag osäkert lät handen vandra innanför tyget. Osäkert kände jag mig fram, och försiktigt tog jag sedan tag i den. Zayn mumlade någonting ohörtbart. Osäker på vad jag skulle göra, började jag mjukt röra handen i en rytmisk rörelse. 

"Oh shit Jessy." hörde jag den mörka rösten mumla. Min hand gjorde samma rytmiska rörelse, fast snabbare.

"Fuck." stönade han tyst, och sedan kom han.

 

Jag hade klätt på mina kläder och satt upp håret i en slarvig knut. Zayn stod i duschen. Regnet hade upphört, och solen kikade faktiskt också fram. Jag tog upp mobilen från fickan på min hoodie.

 

"You + me to the beach? If it doesn't start rain again, ofc. :) x" 

 

"Gr8! I'll give ya a call later :D x"

Klockan var än så länge bara elva på morgonen, så jag skulle hinna hem och duscha samt äta innan. Jag slängde mig på sängen och suckade djupt. Zayn klev in i rummet med en handduk runt höften. Han gick fram till sin byrå och tog fram rena underkläder. Ogenerat släppte han handduken mot golvet.

"Oh my god!" utbrast jag samtidigt som jag vände bort huvudet. Han skrattade åt min reaktion.

"What? You've already touched it, can't be that bad to see it." skrockade han. Jag var glad att han inte såg mitt ansikte, för mina kinder blev röda för nittioelfte gången. 

"You can look now." 

Jag vände tillbaka huvudet och såg att han bar ett par ljusa, slitna jeans och en svart långärmad t-shirt. 

"Can you drive me home?"

"Ofcourse babe."

 

"Thanks for the handjob, Jessy. It was good." sa han efter en stunds tystnad i bilen. Han menade det antagligen, men jag skulle tro att han mest sa det för att han visste att jag skulle bli generad. Jag slog honom löst på armen.

"You gotta stop do that!" skrattade han.

"I will, if you stop making fun of me!" svarade jag allvarligt.

"I'm not making fun of you! I was being honest." sa han överdrivet allvarligt. Han stannade bilen framför mitt hus och kollade allvarligt in i mina ögon. Hans hand lades på mitt lår.

"You know I'll return the favor, right?" hans låga, djupa röst fick fjärilarna i magen att bli fyrverkerier. Innerst inne visste jag att han var fullt allvarlig med det han sagt, trots att min hjärna låtsades att den inte förstod det. Jag fnös åt honom med ett leénde och placerade en puss på hans kind.

"Bye Zayn." sa jag samtidigt som jag öppnade bildörren.

"Bye, girlfriend." svarade han, med betoning på flickvän.

Jag vinkade mot honom en sista gång innan jag gick in genom ytterdörren på mitt hus. Både mamma och pappa var hemma idag. De jobbade ofta på helgerna, åtminstone en av dom. Men jag var glad ändå - om jag jämförde mot Lucys föräldrar så jobbade mina ingenting.

"Hello?" ropade jag in i huset.

"Hi darling!" ropade mamma och pappa i kör.

"I'm going to take a shower." ropade jag tillbaka.

När jag duschat klart kollade jag ut genom fönstret. Solen var fortfarande framme. Jag satte på mig min bikini, och över den satte jag på mig en söt klänning, den var ljus med öppna axlar. Jag letade reda på Lucys nummer bland kontaktlistan i mobilen.

"Lucy." hörde jag rösten i telefonen svara.

"Hi, it's Jess."

"Heey! Should I pick you up?"

"Yeah."

"Great. I'll be there soon. Bye."

"Wait Lucy! Is it just going to be the two of us?"

"Yes."

"Yay. Cya soon."

"Yeh, bye Jess!"

Ytterdörren öppnades och en mörk röst hördes in i köket.

"Hello?" jag skulle gissa på att det var Jessys pappa.

"Hi dad!" ropade Jessy tillbaka. Mr Brown klev in i köket, och där stod jag i bar överkropp. Som att det inte redan hade uppstått en pinsam situation emellan oss-

---

 

När pappa klev in i köket hade han ett stort leénde på sina läppar. Zayn stod en bit bakom mig och log lite generat, det var antagligen en once in a lifetime. Att se Zayn generad, alltså. Pappa kollade på Zayn och harklade sig sedan.

"So, what are you going to do today?" frågade han sen med blicken fäst på mig.

"Ehum, I don't know. I'm going to see Lucy." svarade jag med ett litet leénde. 

"Okay."

En pinsam tystnad låg i luften. Jag nickade lite lätt mot pappa och tog mitt juiceglas och gick mot mitt rum, med Zayn efter mig. När jag stängt rumsdörren efter oss skrattade Zayn till.

"What?" frågade jag nyfiket.

"I got this feeling.. That your dad doesn't like me that much."

"Why?" skrattade jag.

Zayn gav mig en menande blick och jag kunde inte låta bli att skratta. Han hade faktiskt rätt, det var nog ingen idé att försöka dölja det heller. 

"I should call a cab to give me a ride to the local, so I can get my car." sa Zayn medans han klädde på sig sin t-shirt.

"Me and Lucy are going to clean up the place, you can go with us. She's coming over here soon." föreslog jag. 

"Okey, sure."

 

"This place is a mess!" utbrast Lucy när hon såg på röran, och då hade vi inte ens kommit innanför lokalens dörrar än. Jag suckade samtidigt som jag himlade med ögonen. Lucy hade rätt, hela stället var en ända stor röra. Zayn hade redan åkt iväg, och det var endast jag och Lucy som dykt upp för att städa. Under en sten under trappan låg nyckeln till lokalen, Lucy plockade upp nyckeln och låste sedan upp dörren.

"Ready?" frågade hon med handen på handtaget.

"Yes." svarade jag med ett försök till allvarlig röst. Lucy öppnade upp dörren. Jag tror vi båda två höll andan när hon öppnade, då vi samtidigt andades ut tungt när vi kikade in genom dörren.

"It's not that bad." sa jag lättat. Vi klev in och insåg att det faktiskt knappt var stökigt alls. Några få plastmuggar låg på golvet, men inga spyor eller andra äckligheter. Vi började genast städa.

"Could you please tell me about you and Matt?" frågade jag bedjande efter en stunds tystnad. Lucy kollade på mig och drog på smilbanden innan hon återgick till städningen.

"We've found eachother, I guess." sa hon tyst.

"Keep talking." fnittrade jag uppmuntrande.

"We kind of... had sex on prom night, and I really like him." fortsatte hon. Jag plockade upp en plastmugg och kastade den på Lucy, som genast brast ut i skratt.

"Whaaat?" skrek hon gällt.
"You had sex with him?! I'm happy for you, but why didn't you tell me earlier?" skrattade jag. Lucy ryckte på axlarna.

"What about you and Zayn. Have yo-.."

"No!" avbröt jag. "We haven't had sex." kinderna började hetta.

"But you do like him?" 

"Yes, I do. But I just don-" denna gången var det Lucy som avbröt mig.

"You can't be a virgin forever." sa hon med höjda ögonbryn. Jag suckade djupt. Den här konversationen var pinsam för mig. Klart jag inte kunde vara oskuld föralltid, men jag behövde väl inte skynda mig..?

"Just continue cleaning." sa jag tyst och buttert. Lucy fattade vinken och efter det städade vi i tystnad. 

 

"Thank you for the ride home." tackade jag när vi stannade utanför mitt hus.

"Anytime bestie! I'm sorry if I pushed a button earlier."

"Sorry for being grumpy." ursäktade jag.

"It's ok. I love you, bye!"

"I love you too. Bye Lucy!" vinkade jag och gick in i mitt hus. Jag ropade hallå men fick inget svar, både mamma och pappa var antagligen på sina jobb. Pappa hade nog bara vart hem på sin lunch tidigare. Klockans visare berättade att klockan var tjugo i sex. Det regnade oavbrutet utanför, inte så roligt på den första lediga dagen. Jag gick in på mitt rum, där hämtade jag ett set med underkläder och sedan gick jag in i duschen.

Jag stod länge under de varma strålarna av vatten innan jag slutligen klev ur duschen med en handduk virad runt kroppen. När jag torkat kroppen bakade jag in håret i handduken, och satte sen på mig underkläderna. Jag gick in på mitt rum och kastade mig på sängen, och fumlade med handen efter mobilen. Två nya sms.

 

"If the weather is nice tomorrow, would you like to go to the beach? :)" från Lucy.

 

"Sure! That'd be nice :D x" svarade jag.

 

"Come over for movie night?" från Zayn. Jag funderade ett tag på vad jag skulle svara. Jag hade ju inget bättre för mig, fast det skulle vara skönt att bara ligga hemma och slappa.

 

"Okey. But I don't want to come home so late! :)" svarade jag till slut.

 

Jag reste mig upp och öppnade garderoben efter några passande kläder. Valet föll tillslut på ett par bekväma leggins och ett slappt vitt linne, över det tog jag även en svart hoodie. Mobilen plingade till.

 

"I'll pick you up in 25 minutes. :) x" 

Jag lät smset vara osvarat, istället målade jag ögonbrynen, hade på puder och slutligen lite mascara. Jag startade hårfönen och blåste håret torrt. Det fick några lätta vågor naturligt, vilket såg bra ut. Slutligen tog jag några sprut med parfymen. Jag granskade mig i spegeln och insåg att det fick duga. Utanför mitt fönster såg jag den mörka bilen rulla upp bredvid huset. Jag la ner mobilen i fickan på hoodien och sprang sedan till hallen och satte på mig de slitna conversen. När jag kom utanför dörren drog jag på mig luvan för att skydda mig mot regnet, sen sprang jag ut till bilen.

"I like your bum." sa han och skrattade tyst. Jag skrattade till och vred mig loss från hans grepp. 

Människorna runt om oss dansade vilt, och musiken gav mig en fruktansvärd huvudvärk. Jag grimaserade, det var nog ganska tydligt att jag inte var van vid alkohol.

"Can we go home?" frågade jag med ena handen för min tinning.

"Sure. I'll call a cab, I'm not in shape to drive." skrattade han lätt. 

 

Taxin stannade utanför mitt hus och jag skulle precis betala, men Zayn stoppade mig. 

"I'll pay." 

Jag log tacksamt och klev ur, men Zayn satt kvar.
"Aren't you coming?" frågade jag sluddrigt. Zayn kollade förvånat på mig.

"Oh, uhm okey." log han och klev ur taxin.

Jag hade gömt min nyckel under dörrmattan innan avfärd, klumpigt böjde jag mig ner och tog dom. Ett tyst skratt hördes bakom mig. Jag vände bak huvudet och gav Zayn en irriterad blick, genast försvann skrattet. När jag såg hans reaktion kunde jag inte hålla mig, jag släppte ut ett skratt, som antagligen bara jag hörde. 

När jag hittat nycklarna hyschade jag med pekfingret framför min mun, innan jag låste upp dörren. Huset var helt nersläck, jag bad till gud att mina föräldrar sov. De skulle flippa ur om de fick reda på att jag druckit! Jag hörde ett tyst ljud, och såg sen att det blinkade inne i vardagsrummet, TV:n var på. Det betydde att någon var vaken. 

"Hello?" ropade jag tyst.

"Hi! Did you have fun darling?" hörde jag mammas välbekanta röst svara.

"Uhm yeah. We're going to sleep now."

"We?" jag hörde förvåningen på mammas röst.

"Me and Zayn.." svarade jag tyst. 

Mamma svarade inte, istället hörde jag hur hon reste på sig, och sen såg jag hennes mörka gestalt närma sig. Hon tände lampan i hallen, ljuset fick mig att kisa.

"Hello Mrs. Brown." sa Zayn och log lite.

"Hi Zayn." mammas röst lät lite obekväm. 

"You can go to my room, you know where it is." sa jag till honom. Han nickade lätt och började gå. Jag försökte gå så rakt jag kunde in i köket, och jag förvånade mig själv med hur bra jag lyckades. Jag öppnade skåpet som innehöll glas, och fyllde upp ett glas med kallt vatten. Mamma följde mig med blicken hela tiden, något som gjorde mig obekväm. 

"Goodnight." sa jag utan att kolla på henne.

"Goodnight Jessy."

Spänningen som låg i luften försvann inte förrän jag kommit in till mitt rum och stängt dörren. Jag drack några klunkar vatten ur glaset, och sen ställde jag det på nattduksbordet. Zayn satt i fotändan på min säng. 

"That was.. pretty awkward." sa han och kollade på mig med en grimas. 

"Totally agree with you." svarade jag. 

"Uhm.. Could you look away?" frågade jag generat.

"Why?"

"Because I don't want to change in front of you!" 

Zayn svarade inte, men han kollade heller inte bort. Jag suckade och gav honom en menande blick. Jag kom sedan på att jag hade en kort klänning, till min fördel. Jag tog mina sovshorts och drog på dom under klänningen, sen tog jag min sovtröja och drog på den över. Med lätthet drog jag ner dragkedjan på klänningen och klev ur den, utan att ha visat minsta lilla naken hud. 
Rummet började snurra, jag tog några klunkar vatten till. Jag behövde verkligen sova. Jag kröp ner under täcket och suckade åt min lathet; jag orkade inte ens tvätta bort sminket. Zayn reste sig upp från fotändan och började ta av sig sina jeans. När han tagit av sig t-shirten, och därmed endast stod i sina boxers, kom jag på mig själv med att stirra. Jag vände mig generat in mot väggen. Ett svagt skratt hördes och sedan lyftes täcket. En stark arm lades runt min midja, jag stelnade till av förvåning.

"Relax. It's just me." skrattade Zayn. 

En puss placerades på min axel, och sedan somnade jag. 

 

 

Jag muttrade argt för mig själv. Dörren åkte igen i en smäll efter mig. Jag hörde svaga röster från ett rum, kunde dom aldrig hålla käften?

"SHUT UP." skrek jag argt. Min hjärna gick på högvarv. Trots att jag bett dom hålla käften så tystnade dom inte, vad var problemet? Med raska steg gick jag in i rummet, där Carl och George satt. Dörren smälldes upp och förvånade ögon kollade på mig. De såg nästan rädda ut. Jag puttade argt ner George från sin stol.

"I SAID SHUT UP." skrek jag med hotfull blick. George satte upp händerna i luften.

"I-i'm sorry." stammade han. Jag log hånfullt mot honom. Vidriga människor. 

Jag gick in på mitt rum och plockade upp min låda med godsaker. Det vita pulvret som fanns i flera påsar lockade på mig. Jag la ut två linor på bordet, och gjorde dom raka och fina med en pappersbit. Med ett finger iför höger näsborre drog jag in båda linorna. Jag kände genast hur mina muskler slappnade av. Jag slöt ögonen och log. Precis vad jag behövde.

 

"Luuucaaas!" sa jag glatt när han klev in genom dörren. Han nickade som hälsning.

"Have you been spying on the lovebirds?" frågade jag med höjda ögonbryn.

"N-no. But I will." Lucas blick undvek kontakt.

"Okey. I trust you." svarade jag. "Sit down." fortsatte jag och pekade på stolen som var mitt emot mig. Han drog långsamt ut stolen, den gnisslade mot det mörka trägolvet. Vanligtvis skulle jag ha blivit arg, riktigt arg. Men med de underbara drogerna kunde jag inte bli arg, iallafall inte på Lucas. Jag skrattade för mig själv.

"Maybe..." viskade jag tyst. Jag hade fått en idé! Antagligen den bästa jag haft, den var för briljant för att inte kunna gå bra. 

"What?" frågade Lucas.

"Maybe I should kill the girl." sa jag högre. Lucas kollade på mig med en frågande blick.

"Jessy!" utbrast jag och skrattade.

"Why would you do that?" frågade Lucas med skakig röst.

"I'd love to see Zayn in pain." fräste jag. Jag ville att han skulle känna samma smärta som jag fått känna.

"But I thought I was going to steal her from him?"

"Nooo, noo Lucas. I got a better idea. We let them fall deeeply in love with eachother." skrockade jag. Lucas kollade på mig med samma frågande blick som innan. "And then we kill her." fortsatte jag kallt. 

"W-what?! I can't let you do that!" sa Lucas förbryllat. Jag skrattade bara åt honom. 

"Now, your job is to keep them together." sa jag hånfullt. Han visste att han inte hade något val. Jag hade makten.

 

Jag vaknade av att någon försökte lyfta på min arm, i hopp om att komma loss ur mitt grepp. Den där någon var ingen mindre än Jessy.

"Are you trying to sneak out of your own bed?" frågade jag med nyvaken röst.

"Oh. Ehum, no.." svarade hon förvånat. "I didn't mean to wake you up." fortsatte hon. Jag drog henne närmare och flinade. 

"But you did." sa jag tyst. Hon skrattade till och krälade sig ur mitt grepp.

"I need to smoke." utbrast jag.

"You can do it on the porch." 

"Okey. Follow me?" svarade jag med ett fånigt leénde. Allt detta gulligull för en tjej. Inte likt mig, men jag gillade henne verkligen. 

"Sure." log hon.

"Are your parents home?" frågade jag medans jag drog på mig de mörka jeansen. Jag drog åt det svarta skärpet och kollade sedan upp på Jessy.

"No, they're working."

 

Ur fickan på mina jeans tog jag upp ett paket cigg och en tändare, två saker jag alltid hade till hands. När jag tänt ciggen drog jag ett djupt bloss. Jessy satt i soffan på altanen och huttrade. Det var kallt i luften, gråa moln täckte himlen och ibland föll det ner några regndroppar. Huden på mina armar knottrades av kylan. Från att ligga i en varm säng, till detta, var omställningen ganska stor. Jag slog mig ner i soffan, med ryggen mot armstödet. Jag klappade mellan mina ben.

"Sit." beordrade jag. Jessy kollade på mig med en underlig blick, men satte sig sen mellan mina ben. Hon lutade sin rygg mot min bara överkropp.

"Just to keep me warm." skrattade jag. Hon skrattade till men sa inget.
När jag rökt klart sträckte jag mig mot askkoppen som stod på bordet framför soffan, för att fimpa. Jag placerade mina händer på hennes mage, och det blev tyst ett par minuter. Det ända som hördes var lätta regndroppar som föll mot altan-taket.

"Why are you smoking?" frågade Jessy för att bryta tystnaden. Jag tänkte ett par sekunder, varför rökte jag? Det var en bra fråga.

"I don't know. I'm not able to stop." svarade jag ärligt. Jessy nickade mjukt.

"We should go inside, it's cold out here." sa hon sedan och reste på sig. 

"Yup." svarade jag instämmande och reste på mig. Jag följde efter henne in i köket där hon tog fram två glas som hon fyllde med apelsinjuice. Ytterdörren öppnades och en mörk röst hördes in i köket.

"Hello?" jag skulle gissa på att det var Jessys pappa.

"Hi dad!" ropade Jessy tillbaka. Mr Brown klev in i köket, och där stod jag i bar överkropp. Som att det inte redan hade uppstått en pinsam situation emellan oss.

 

"Bye!" ropade jag högt genom huset, samtidigt som jag tog på mig mina slitna låga converse. Skulle jag ta klackar skulle jag nog hugga av mig fötterna i slutet av kvällen.

"Bye, have fun!" ropade mamma. Dörren åkte igen med en smäll.

Jag hoppade in i den mörka bilen och satte fast säkerhetsbältet ordentligt.

"Shall we?" sa Zayn med en överdriven röst. 

"Just driiiiive." skrattade jag. 

---

 

 

Ryan hade bett mig att hålla koll på både Zayn och Jessy, vilket jag lovade att göra. Jag visste inte ens varför jag hjälpte Ryan, men antagligen för att han var manipulativ och våldsam. Jag fick en klump i magen, det kändes inte rätt att göra såhär mot Jessy. Samtidigt så kändes det rätt. Hon hade valt Zayn framför mig, hon fick helt enkelt skylla sig själv för vad som skulle hända henne. Ibland brukade jag tänka att min hjärna var lika sjuk som Ryans, det stämde dock inte. Men jag antar att vi hade samma känsla för hämnd och vi båda brusade lätt upp. 

 

Jag klev in i festlokalen, som redan var full av människor. En kille gick förbi mig, jag tog muggen med alkohol som han bar. Han kollade argt på mig och stannade upp, men min blick blev hotfull och han vände genast bort blicken och gick vidare. Den sura smaken av öl fyllde mina smaklökar, och jag drack upp hela i ett svep. Jag kunde åtminstone ha kul denna kvällen, och börja mitt spanande på Zayn och Jessy någon annan dag.

 

Hög musik hördes utanför lokalen som min klass hade hyrt. Det var mycket folk där, så det var inte bara folk från klassen som kommit. Det bästa med denna lokalen var att den låg avsides, så ingen skulle klaga på musiken eller massa tjoande. Bakom lokalen tornade det upp en massa träd av olika slag. Jag knäppte upp bilbältet och hoppade ur bilen, och det var antagligen första gången som inte Zayn hunnit runt för att öppna dörren åt mig. Han låste bilen med ett knapptryck och slöt sen upp bredvid mig, och vi gick in i lokalen. Musiken dunkade i hela väggarna, taket och golvet. Jag hörde inte ens vilket håll musiken kom ifrån, den var liksom överallt. Jag och Zayn gick till det lilla "köket" lokalen hade. Det var trångt, men Zayn lyckades få tag i en varsin mugg med någon gul-röd dryck i. 

"What is this?" frågade jag, som bara druckit alkohol en gång.

"Tequila Sunrise." svarade Zayn högt, i ett försök att överrösta musiken.

Jag tog en klunk genom sugröret. Det var gott, smakade ganska starkt av vodka, men smaken av juice tog övertaget. Jag tog några klunkar till.
"Easy girl, don't drink too fast." skrattade Zayn. Jag fick syn på Lucas, som stod och pratade med Adrian och en annan kille från lacrosse-laget.

"Wait here." sa jag ursäktande till Zayn och gick emot Lucas.

"Hey Lucas!" sa jag högt. Han log stort och drog in mig i en kram.

"Jess. Are you having fun?"

"I don't know. I just got here!" fnissade jag.

"Oh." log han. Jag tog några klunkar av min drink igen. 

"Have you seen Lucy?" frågade jag sedan.

"I think she's outside with Matt."

"Okey. Well, I'll probably see you later!" sa jag och började gå tillbaka till Zayn. Hans ögon var fastklistrade på Lucas.

"Helloooo?" skrattade jag och viftade med en hand framför hans ögon. Han skakade till på huvudet lätt och log.

"Can we go outside? I think Lucy is there."

"Ofcourse." Han la sin hand över min rygg och vi gick sedan mot dörren. Mycket riktigt så var Lucy utanför. Direkt när hon såg mig hoppade hon på mig och kramade mig hårt. Lukten av alkohol spred sig runt henne.

"Someone's already drunk." skrattade jag. Lucy kollade på mig ett ett skratt bubblade upp inom henne. Bakom Lucy stod Matt och pratade med några som jag inte alls kände igen.

"When are you going to tell me about you and.. Matt?" jag viskade fram de sista orden.

"Not now! Tomorrow." sluddrade Lucy och klappade mig på axeln. 

 

Timmarna gick och mer och mer alkohol slank ner. Jag och Lucy stod och dansade till den höga musiken, medans Zayn stod och pratade med några, och Matt hade jag ingen aning om vart han var. Lucy kunde knappt gå, så jag förstod inte alls hur hon kunde dansa. Men på något ytterst konstigt sätt så gick det. Trodde jag. Precis när jag släppte den funderingen över hur det kom sig att hon kunde dansa, snubblade hon. Hon ramlade rakt in i mig och jag föll ner på min rumpa. Vi började skratta hysteriskt.

"Aoouch." mumlade jag när jag skulle resa på mig. Jag kände ett par starka armar som krokades i under mina bakifrån, och drog mig upp. 

"Thank you." sa jag samtidigt som jag vände mig om, och insåg att det inte var den personen jag trott att det var.

"No problem." skrattade Lucas. "Are you alright?" fortsatte han. Jag nickade och sopade av eventuell smuts som hamnat på min rumpa.

"I'll take it from here." hörde jag den välbekanta rösten säga bakifrån, det var Zayn. När hade han kommit fram till mig? Lucas ryckte på axlarna och log lite snett åt mig innan han gick därifrån. 

"Can we dance agaaaaain?" frågade Lucy, hennes sluddrande fick mig att skratta.

"I need to take a break." skrattade jag och Lucy kollade på mig besviket.

 

Jag satt på en bänk med Zayn, utanför lokalen. Han skrattade tyst för sig själv.

"What is it?" frågade jag nyfiket.

"Last time, it was you who fell on me." svarade han och kollade på mig. Jag kände genast hur det började hetta om kinderna.

"You're blushing." konstaterade han. Han flyttade sig närmare, lukten av alkohol blev starkare. Jag skulle dock gissa på att jag också luktade ganska mycket alkohol. 

"Why are you blushing?" nyfikenheten hördes på hans röst.

"Because it was awkward!" sa jag högt och skrattade till.

"Nooo, it was hot." sa han tyst och kysste mig mjukt på halsen. Hans hand placerades under min haka, och han vände försiktigt mitt ansikte mot hans. Avståndet mellan våra läppar minskade, ända tills de träffade varandra. Fjärilarna i min mage vaknade till liv och började flaxa runt vilt. 

"Should we get inside again?" frågade han när kyssen avslutats. Jag nickade och reste mig upp efter honom. 

 

Jag stod återigen och dansade med Lucy, tills hon bara tvärstannade.

"What is it?" frågade jag oroligt. Hennes ansikte blev vitt och hon förde handen framför munnen. Jag förstod genast vad som skulle hända. Jag fattade tag i hennes arm och gick med rask takt mot toan. Eller ja, så raskt det gick med tanke på bådas vinglande. Det var upptaget på toan, så jag drog henne mot ytterdörren istället. Jag kom att tänka på skogen som var bakom lokalen, och vi hann knappt fram dit förrän äcklig spya flög ur hennes mun. Jag hann precis få tag i hennes hår, som tur var. Jag klappade henne lugnt på ryggen under hennes hulkningar. 

"Hey! What happend?" hörde jag Matts röst ropa.

"She got to much to drink! Come over here!" skrek jag tillbaka. Jag hörde fotsteg bakom mig, och Matt tog tag i hennes hår istället.

"Get some water." beordrade han. Jag nickade och sprang in i lokalen igen. Jag fyllde snabbt två plastmuggar med vatten och sprang sedan ut med de igen. Lucy satt nu ner och kollade ner i backen.

"Here." sa jag tyst och räckte över muggarna till Lucy. Hon sköljde rent munnen och spottade sedan ut vattnet, och sen drack hon ur den andra muggen. 

"I'll get her home." sa Matt lugnt.

"Oh, okey. Haven't you been drinking?"

"No." 
Vi hjälptes åt att stötta upp Lucy, och lyfte vi in henne i framsätet på Matts bil.
"Drive safe." sa jag och log. Matt nickade tacksamt. Jag kramade om Lucy och smällde sen igen bildörren. Matt körde långsamt iväg. 

Jag gick in i lokalen för att leta efter Zayn, och jag hittade honom relativt snabbt. Han stapplade fram till mig och la armarna runt mig. Mitt huvud bultade så jag vilade det mot hans bröstkorg för några sekunder.

"How much's the clock?" jag hade inte mobilen med mig, så jag hade ingen aning om vad klockan var.

"It's around twelve." log han. 

"Where's Lucy?"

"She drank to much, Matt drove her home."

"Oh. Is she alright?"

"I think so." Jag hörde på mig själv att jag lät sluddrigare och sluddrigare.

"I need to get some water." sa jag. Zayn följde med mig, jag svepte snabbt i mig det kalla vattnet. Han ställde sig sen bakom och kramade om mig bakifrån.

"You're looking hot." viskade han i mitt öra. Jag rös till och kunde nästan höra hur han började flinade. Han placerade små pussar från mitt öra, ända fram till munnen. Jag vred på mitt huvud för att komma åt bättre, men snurrade sen runt hela kroppen så vi stod vända mot varandra. Han fuktade sina läppar med tungspetsen innan våra läppar möttes. Hans hand gled från min rygg ner mot min rumpa, och jag skriade till av förvåning. Han tog tillfället i akt och hans tunga mötte min. Min hand for upp till hans hår under tiden våra tungor lekte med varandra. Människorna runt omkring försvann. Han tryckte lekfullt till på min rumpa innan våra läppar separerades. 

"I like your bum." sa han och skrattade tyst. Jag skrattade till och vred mig loss från hans grepp. 

Människorna runt om oss dansade vilt, och musiken gav mig en fruktansvärd huvudvärk. Jag grimaserade, det var nog ganska tydligt att jag inte var van vid alkohol.

"Can we go home?" frågade jag med ena handen för min tinning.

"Sure. I'll call a cab, I'm not in shape to drive." skrattade han lätt. 

Vi fattade varandras händer och sprang sedan till poolen och gjorde bomben. När vi kom upp till ytan skrattade vi och såg killarnas förvånade miner. Adrian började skratta, och även Matt och Lucas. Retsamt började de stänka vatten på oss.

"We're already wet, so there's no point in splashing us." skrek Lucy. De slutade stänka vatten på oss.

"You're already wet?" frågade Matt och kollade på Lucy. Hon suckade åt honom, men han närmade sig sen och kysste henne.

"Euuuw!" utbrast jag och stänkte vatten på dom. "That's so disgusting." fortsatte jag, och Lucas och Adrian nickade instämmande. Lucy log generat när deras passionerade kyss var över. Att döma utav händelsen, så hade någonting hänt mellan de igår. Lucy hade en hel del att förklara.

 

"Found it!" utbrast jag och viftade på grilltången, som jag nyss funnit. Lucy stängde igen lådan som hon hade grävt igenom. Vi hade bestämt oss för att grilla hos Lucas efter att vi badat. Klockan var runt sjutiden skulle jag gissa på. Kvällsluften var varm men det fläktade lite lätt då och då. Jag följde efter Lucy ut på altanen, där Lucas och de andra befann sig. Uteplatsen hade vi dukat fint, och jag och Lucy hade gjort en sallad tillsammans med Matt. Matt och Lucy gav varandra blickar så gott som hela tiden, någonting som gjorde mig nyfiken. Och deras plötsliga kyss i poolen var minst sagt en bidragande faktor till att jag skulle fråga ut henne senare. Jag räckte över grilltången till Adrian, som stod vid grillen. Han log som tack, och började sen vända på de grillade köttbitarna. Jag kollade mig omkring på altanen - den var stor. Väggarna runt om var av glas, och inredningen såg ut att vara dyrare än hela mitt hus. Adrian sa någonting om att köttet var klart, så jag och Lucy satte oss ner. En tallrik med fem köttbitar dukades fram. Killarna satte sig ner och började ta utav köttet, jag tog min gaffel och roffade snabbt åt mig den största biten. 

 

Vi vinkade hejdå och satte oss i Lucys bil. Jag hade ätit så mycket att det kändes som att jag skulle explodera, låt oss bara hoppas på att jag inte skulle göra det. 

"What's the clock?" frågade Lucy. Jag letade efter mobilen i fickan på mina shorts.

"Uhmmm.. It's half past nine." upplyste jag henne. Var klockan redan så mycket?

Lucy släppte av mig vid mitt hus, jag tackade för skjutsen och gick med lätta steg in. Det luktade bränt i hallen.

"Hello?" ropade jag.

"Hi Jessy!" ropade mamma inifrån köket. Jag kastade av mig skorna och gick in till henne.

"It smells... burned?" sa jag frågande och rynkade på näsan.

"Yeah.. I was going to make some popcorns to your dad, but it didn't go to well." suckade hon med ett litet skratt. Jag skrattade bara åt henne. Mamma var duktig på att laga mat, men när det kom till att poppa popcorn lyckades hon aldrig. 

"I'm gonna get some sleep. See ya tomorrow." sa jag och började gå ut ur köket, men mamma stoppade mig.

"Big day tomorrow! Goodnight my princess." hennes röst lät stolt.

"Good night." log jag.

Efter en varm dusch låg jag nu nerbäddad i sängen. Nervositeten bubblade inom mig. Egentligen hade jag ingenting att vara nervös inför - det var ju "bara" examen. Men jag hade trots allt längtat efter den dagen länge. Imorgon var jag fri. 

 

En scen hade monterats ute på skolans gård, och nu satt vi alla som skulle ta examen på de utplacerade bänkarna. De flestas föräldrar fanns där, men de stod upp under skuggan av några träd. Våran rektor stod nu och höll tal, urtrist som vanligt. Jag kollade på alla ungdomar som satt omkring mig i sina blåa rockar och mössor, alla satt och log fånigt, inklusive jag själv. Jag fnissade för mig själv åt rockarna, som vi alla hade likadana. 

"...This year has been great, and the students have been amazing. I've seen the fighting spirit in many of you, and some of you needed a little push to make it this far. But every single one of you, YOU made it! And I am so proud of you. I wish you all good luck in life, do what you want to do, do what you love. And now I am going to stop talk." ett svagt skratt hördes från rektorn, innan han fortsatte; "YOU ALL HAVE NOW GRADUATED!" avslutade han med ett tjoande. Vi alla reste oss upp och kastade våra fjantiga mössor, jag kramade hårt om Lucy. Vi skrattade, och några tårar föll från mina kinder. Tårarna föll inte bara på mig, utan många av oss. Jag tror vi alla kände samma känsla, stolthet, frihet och även lite rädsla inför vad framtiden skulle bjuda på.

 

Jag tog av mig min rock, under den bar jag en ljusrosa tight klänning. Alla som nyss gått ut skolan minglade lite tillsammans med alla föräldrar och syskon som fanns på plats. Lucy hade gått iväg för att prata med sina föräldrar, men kom nu gåendes mot mig. Hon bar en ljusgrön klänning som var lite puffig på underdelen.

"I can't believe we've graduated." sa hon drömmande.

"Me neither." höll jag med, samtidigt som en chokladbit trycktes in i min mun. Jag hällde upp ett glas med cider (alkoholfri, såklart) och drack några klunkar. 

"Oh, there's my parents!" utbrast jag och pekade. Jag gick ifrån Lucy och gick till mina föräldrar. Det syntes på mammas ögon att hon fällt några tårar. Hon drog in mig i en stor kram.

"We're so proud of you." viskade hon i mitt hår. Pappa drog in mig i en minst lika stor kram, och när vi kramats klart kunde jag sa att tårarna inte var långt ifrån på honom heller. 

"Thank you." sa jag till de båda och log. Jag tog några klunkar till av cidern, som smakade hallon.

Jag blinkade några gånger när jag såg en bekant person kolla sig omkring, det såg ut som att han letade efter någon, det var Zayn. Varför hade han kommit hit? Han fick syn på mig och sken upp i ett leénde. Han drog in mig i en varm kram. 
"Congratulations." sa han och log stort. Jag nickade som tack.

"Oh, hi." sa han när han såg mina föräldrar.

"Hi Zayn." svarade de i kör.

"What happend to your face?" frågade jag oroligt. Min pappa harklade sig och drog med sig min mamma därifrån.

"Oh.. Uhm. It's nothing."

"It doesn't look like nothing." sa jag och log lite snett. Hans högra öga hade en mörklila färg runt sig, och hans underläpp var lite svullen på ena sidan. Han svarade inte på det senaste jag sagt, utan log bara lite.

"Actually I just wanted to say congrats you." sa han avvikande.

"Oh.. okey. But there's a party later, please come?" log jag.

"Yeah sure. I'll call you later?" jag nickade till svar. Han gav mig en snabb puss på kinden och försvann sen.

 

Jag satt i bilen med mina föräldrar, påväg hem. Jag öppnade rutan lite då det kändes som en bastu i bilen.

"Jessy.." sa pappa tyst för att fånga min uppmärskamhet.

"Yeh?" svarade jag slappt.

"What is Zayn doing for living?" jag hörde på pappas röst att han tyckte samtalet kändes obekvämt.

"Uhmm.. Why?" pappa suckade och drog besvärat handen över sitt stubb.

"We heard people talk." fortsatte mamma.

"Talk about what?" frågade jag, med en lite irriterad ton.

"About.. Zayn. When they saw him talking to you, they said he's got bad reputation." svarade hon, med samma obekväma tonfall som pappa haft.

"O-okey. It's probably just rumors." fnös jag. Mamma och pappa nickade i takt. De förstod att det inte var någon idé att fortsätta den obekväma konversationen.

 

Jag låg slappt i soffan med ett glas vatten fyllt av isbitar. Jag var för lat för att ens byta kläder, då jag ändå skulle bära nuvarande klädsel på festen. Jag lyfte mobilen som låg på soffbordet och kollade klockan, kvart över fem. Festen hade redan börjat, enligt Lucy som redan var där. Precis när jag skulle lägga tillbaka mobilen började den ringa med en förfärlig ringsignal.

"Hello." svarade jag.

"Hi Jess, what's up?" det var Zayn.

"Nothing. The party has already started."

"Oh. Should I pick you up?"

"Sure."

"Okay, I'll be there soon. Bye."
"Bye."

Det blev ett kort samtal. Trött reste jag mig från den mjuka soffan och gick in till mitt rum. Jag lockade håret, vilket jag även gjort tidigare, men lockarna hade försvunnit. Det tog säkert 20 minuter att bara fixa håret. Jag sprayade på lite hårspray och puffade till håret lite grann. Det såg bra ut. Jag spacklade på lite smink också, bara lite puder, mascara och sen fyllde jag i ögonbrynen. Solen hade gått i moln, så jag drog på mig min skinnjacka, som var i fejk-skinn. Jag kollade ut genom mitt fönster och såg att Zayn stod ute på gatan och väntade.

"Bye!" ropade jag högt genom huset, samtidigt som jag tog på mig mina slitna låga converse. Skulle jag ta klackar skulle jag nog hugga av mig fötterna i slutet av kvällen.

"Bye, have fun!" ropade mamma. Dörren åkte igen med en smäll.

Jag hoppade in i den mörka bilen och satte fast säkerhetsbältet ordentligt.

"Shall we?" sa Zayn med en överdriven röst. 

"Just driiiiive." skrattade jag. 

Jag släppte ut mitt hår från uppsättningen och borstade igenom det snabbt. Sen tog jag på mig en stor svart t-shirt, som nådde ner till hälften av mina lår. 

Jag hoppade till av förskräckelse när någon knackade lätt på mitt fönster. Vem fan knackade på mitt fönster, tjugo över tolv en tisdagkväll?

Med hjärtat i halsen vinklade jag långsamt persiennerna för att se vem som befann sig utanför mitt fönster. 

 

Klockan tio skulle vi infinna oss vid lacrosse-planen. Lärarna var noggranna med att pricka av att alla elever kom dit, trots att vi bara skulle kolla på matchen. Klockan var nu åtta. Jag slängde en blick på Lucy som låg utslagen i min säng. Japp, det var Lucy som knackat på min ruta föregående natt. Hon var full för fem personer, jag hade skrattat åt henne och frågat varför hon inte tog dörren. "I didn't want to wake up your parents." hade hon sluddrat. Det var större risk att dom skulle vakna av mina gnisslande fönster dock, någonting Lucy uppenbarligen inte tänkt på. Jag fnissade tyst när jag tänkte tillbaka på Lucys handlingar natten innan. Full eller inte - Lucy hade nog tagit fönstret ändå. Det var sån hon var. Spontan, galen och kärleksfull var nog tre ord som beskrev henne rätt bra.

Jag tassade ut till köket för att bre några mackor. På en bricka placerade jag ut två glas med juice, två ostmackor och två små skålar med yoghurt. Innan jag gick med brickan till mitt rum tog jag med en aspirin till Lucy också. När jag nådde mitt rum låg Lucy, som jag förväntat mig, fortfarande utslagen. Jag ställde ner brickan på mitt nattduksbord och skakade sedan lätt om Lucy.

"Lucy, wake up!" hon mumlade någonting ohörbart.

"Wake uuup!" upprepade jag, lite högre. Sömnigt gnuggade hon sig i ögonen och log.

"I made us breakfast." log jag.

"Oh, tha-" hon avbröt sig själv och satte handen för sin panna med en grimas. Jag sträckte fram den lilla tabletten och glaset med juice, Lucy tog tacksamt emot det och svalde. 

"Thank you." sa hon tyst.

"No problem."

 

Mätta och belåtna trängdes vi inne på toan medans vi borstade tänderna. Som tur var hade vi haft en oanvänd tandborste hemma, jag antog att Lucy kände sig lite ofräsch efter mängder med alkohol från kvällen innan, och nu även mackor, juice och yoghurt. Jag spottade ut tandkrämen i handfatet och sköljde noggrant tandborsten. Håret hade jag satt upp i en slarvig knut på huvudet. Jag gick till mitt rum och noterade att vädret var fint, så jag satte på mig ett par ljusa jeansshorts och en vit topp i spets. Lucy, som kände sig väldigt hemma hos mig, gick fram till min garderob och lånade en somrig kjol och ett slappt linne. Vi sminkade oss lite lätt, innan vi drog oss ut till busshållplatsen. Vi fick vänta i 10 minuter innan bussen kom. När jag klev på bussen insåg jag att jag borde ha uppskattat de 10 minuterna ute i friska luften. Inne i bussen kändes luften klibbig och varm, som att det inte gick att få ner den i lungorna. 

 

"GO WOLVES'!" skreks högt över hela läktaren. Det kändes nästan som att hela läktaren skulle lyfta. Det var eftermiddag nu, vad klockan var hade jag dock ingen aning om. Wolves, skolans lag, hade tagit sig till final och kunde sluta som sämst 2:a. Motståndarna var Tigers, som vunnit fyra år i rad. Lucas gjorde mål, hela läktaren skakade när alla reste sig och jublade högt.

"GOOO LUCAS!!!" skrek jag högt. Trots den pinsamma spänningen som pågått mellan oss i flera dagar, så var han faktiskt min vän. Och dessutom var jag tvungen att stötta vårat lacrosse-lag, inga tvivel.

 

"Ryan needs his money now." sa jag till mannen, som var i 25-års åldern. Hans kroppsbyggnad var liten och ögonen var illröda. Vad han hade tagit ville jag inte veta.

"P-p-please give me one more day.." bedjade han. Helst av allt ville jag bara be honom dra ifrån min åsyn. Skulle jag göra det skulle Ryan dock döda mig. Nervöst drog jag handen genom mitt hår.

"I can't do that." svarade jag vasst och kollade honom intensivt i ögonen. Mannen hade tidigare verkat hjälplös och liten, men något i hans blick ändrades. På något underligt sätt tycktes hans kroppsbyggnad bli större. De tidigare ihopsjunkna axlarna och den krokiga ryggen rätade på sig. Jag noterade hans spända knytnävar, och innan jag visste ordet av kände jag blodsmak, och sedan en smäll över tinningen. Han hade träffat min läpp med sin högra näve. Han försökte fly sin väg, men jag sprang efter med långa steg och greppade tag i hans arm. Mannen stannade till och kollade på mig med mörka ögon.

"I'll kill ya." spottade han. Jag flinade och lät ett lätt skratt lämna mina läppar, därefter knäade jag honom i skrevet. Mannen la sig ner på backen av smärtan.

"What's you name?" frågade jag kallt. Mannen svor några tysta svordomar och knep hårt ihop ögonen, av smärtan skulle jag gissa. När han inte svarade sparkade jag honom lätt på smalbenet.

"What's you name?" upprepade jag, med hårdare röst. Mannen drog orytmiskt efter luft.

"J-j-john."

"Okay, John. If you don't hand over the money, I will kill YOU." fräste jag hårt. John, som mannen hette nickade stumt. Han lyckades sätta sig upp, fortfarande i djupa smärtor, och han drog sedan upp sin plånbok från byxfickan. Han räckte över en bunt med pengar, som jag ryckte åt mig. Jag satte mig ner på huk bredvid honom och flinade.

"Thank you. And here's for hitting me." sa jag med en spydig ton, och sedan träffade min högre näve hans käkben. Jag reste mig upp, spottade bredvid honom och gick min väg. 

 

"Good job Zayn." log Ryan. Jag nickade stelt och kollade mig omkring - jag hatade detta stället. Jag skulle aldrig vänja min syn, eller näsa, vid det sunkiga utseéndet och lukten. Min underläpp sved lite, det verkade dock inte vara någon större fara.

"Got yourself into a fight?" frågade Ryan medans han räknade bunten med pengar.

"If I got myself into a fight? No, YOU got me into a fight." svarade jag med hög ton. Ryan skrattade och kollade på mig med kall blick.

"Watch you mouth, pretty." log han. Jag fnös till. Han räckte över en bunt med pengar till mig, jag nickade tacksamt och försvann snabbt ut ifrån det sunkiga huset. När jag kom ut i den friska luften andades jag tacksamt in den. 

 

"WHOOOOAAAA!!!" skrek hela läktaren när Matt gjorde det avgörande målet. Han kastade av sin hjälm och slängde ifrån sig klubban, och sprang med händerna i luften. Lagkamraterna sprang efter honom och hoppade på honom i en laglig kram. Läktaren fortsatte tjoa. Motståndarlaget, Tigers, gick med hängande huvuden. En av killarna från deras lag sparkade argt på backen. Jessy stog och hoppade och skrek, och innan jag hann reflektera över vad som hände hoppade hon på mig och kramade mig hårt. Jag kramade hårt tillbaka och skrattade. När Wolves kramats klart kollade Lucas på mig och Jessy och gjorde två tummar upp. Vi svarade honom med samma gest. Vi hade äntligen vunnit, efter att ha torskat mot Tigers i fyra år!

 

Jag, Jessy, Lucas, Matt och en till kille från laget, Adrian, bestämde oss för att åka till Johnsons' Corner för att fira. Johnsons' corner var ett trevligt litet, färgglatt fik. Jag slog mig ner längst ut vid bordet, bredvid Matt. Bredvid Matt satt Adrian, sedan Jessy och sist Lucas. 

"I can receive your orders." sa en kort och mullig svarthårig tjej. Hennes kinder var runda och tänderna kritvita. Hon var söt. Lucas började beställa, och hon tog sen emot våra beställningar enligt ordningen vi satt i.

"Chocolate milkshake please." log jag. Den mulliga tjej log och nickade. Hon gick sedan iväg och lämnade oss sittandes i tystnaden, som Matt valde att bryta.

"You look tired." flinade han och kollade på mig.

"Thank you. It's your fault." skrattade jag. Det var trots allt han som bjudit mig på alkoholen. Han skrattade tillbaka och la sin hand på mitt lår. Det pirrade till i magen och kinderna började hetta. 

 

Ett skratt lämnade mina läppar tyst när Lucas skröt om hur bra han och resten av laget spelat idag. Dom var grymma, inget snack om saken, men det var så typiskt Lucas att skryta. Jag drack upp det sista av min jordgubbssmoothie, och jag insåg att jag var den sista som druckit upp.
"Shall we leave?" frågade Adrian, och alla nickade till svar. 

 

Lucas släppte av mig och Lucy hemma hos Lucy. Vi hade bestämt oss för att bada i Lucas pool, så vi skulle hämta badkläder och sedan ta Lucys bil hem till Lucas.

"You can borrow this." sa Lucy och slängde fram en svart bikini åt mig. Överdelen var prydd med några nitar. Vi packade ner en varsin handduk i en stor väska, och sedan tog vi bilen hem till Lucas. Adrian, Matt och Lucas var redan i poolen, så jag och Lucy gick in på toan tillsammans och bytte om.

"Okey, look away now." fnissade jag när jag skulle ta av mig mina underkläder för att byta de mot bikinin. Lucy gjorde som jag sa och vände sig mot dörren. När jag var klar bytte vi plats, och hon bytte om. 

 

"Let's scare them." viskade Lucy till mig. Med förvirrad blick kollade jag henne. Hon pekade på killarna och jag såg hur de alla var i poolen med ryggen mot oss. Jag nickade och log gillande. Vi tänkte nog samma tanke. Vi fattade varandras händer och sprang sedan till poolen och gjorde bomben. När vi kom upp till ytan skrattade vi och såg killarnas förvånade miner. Adrian började skratta, och även Matt och Lucas. Retsamt började de stänka vatten på oss.

"We're already wet, so there's no point in splashing us." skrek Lucy. De slutade stänka vatten på oss.

"You're already wet?" frågade Matt och kollade på Lucy. Hon suckade åt honom, men han närmade sig sen och kysste henne.

"Euuuw!" utbrast jag och stänkte vatten på dom. "That's so disgusting." fortsatte jag, och Lucas och Adrian nickade instämmande. Lucy log generat när deras passionerade kyss var över. Att döma utav händelsen, så hade någonting hänt mellan de igår. Lucy hade en hel del att förklara.

"You know how to dance?" frågade jag förvånat.

"Well, actually a friend of mine teached me yesterday." svarade han med ett flin.

"Seriously?" 

"Yes." Jag log brett, han hade lärt sig dansa på en dag, för min skull. Generat kollade jag ner i golvet. När jag kollade upp igen lägger jag märke till hur Zayns ögon ser alldeles svarta ut. Jag känner en knackning på min axel, och vänder mig om.

 

"Can I have this dance?" frågade en äldre kille. Han hade mörkt hår och såg ut att vara i 30-årsåldern. Han var för mig helt okänd.

"You must have thought I was someone else." log jag. Han skakade på huvudet.

"No. You're Jessy Brown, right?" Vem var denna mannen?

"Ehh.. Yes.." svarade jag förvirrat. Hur visste han vem jag var? 

"Then you're not the wrong person. Forget about this." sa han och log. Han gick sedan sin väg.

"That was weird.." mumlade jag när jag och Zayn återgått till dansen.

"Yes." svarade han. Han lät nästan lite irriterad.

"Do you know that guy?" 

"Lets just keep focus on the dance."

 

När dansen var klar ursäktade jag mig och gick med rask takt mot utgången. Där stod han. Ryan. 

"What the fuck do you think you're doing?!" väste jag argt. Ryan tittade upp på mig och flinade brett. Han gestikulerade med handen att jag skulle komma närmare. Jag gjorde som han bad om. 

"Don't you ever speak to me like that again." hans röst var hotfull. "You should focus on your job, instead of that girl." fortsatte han. Jag fnös åt honom. Han hade makt, och egentligen visste jag inte ens varför jag lyssnade på hans ordrar.

"What are you doing here?" frågade jag, lugnt denna gången.

"Just wanted you to know that I'm keeping my eyes on you." hans röst var lika hotfull som innan.

"Something else you wanted to tell me?" suckade jag.

"Yeah. I'll be keeping my eyes on Jessy too, she's sexy." skrockade han. 

"She's also 10 years younger than you." jag talade lugnt, trots att jag helst av allt ville slå ner honom här och nu.

"That won't stop me. She must be great in bed." det svartnade för mina ögon. Jag knöt min högre näve hårt, och svingade den mot Ryan. I sista sekunden tog någon tag i min arm.

"ZAYN! Stop!" skrek Jessy. Jag slappnade av lite grann, och tog ner min näve. Ryan spände sin blick hårt i mig.

"If you ever try that again, I swear to god that I'll kill you." spottade han argt. Han gav Jessy en slängkyss innan han gick sin väg.

 

"Who was that?" Jessys ögon skrek av nyfikenhet när hon ställde frågan. Jag tog ett djupt andetag.

"That was Ryan." Hennes ansiktsuttryck blev helt blankt. 

"How did he know who i was?"

"I have no idea." svarade jag och ryckte på axlarna.

Vi gick runt skolan, båda två lite tagna av händelsen som nyss inträffat. Solen hade gått ner och det var total tystnad, förutom musiken som hördes ifrån idrottshallen. 

"What did he say?" Jessy stannade upp och kollade på mig.

"What?"

"You were going to hit him. What did he say?" upprepade Jessy.

"He said he'll be keeping his eyes on us." Jessy kollade på mig, som att hon väntade på att jag skulle fortsätta prata. Hon visste att det var mer. "He also said you were sexy, and he said that you seemed to be great in bed." fortsatte jag. Jessy grimaserade äcklat, och gick sedan fram till mig och la armarna runt mig.

"Thank you." sa hon tyst.

"For what?" frågade jag förvånat och la armarna runt henne. Hon släppte omfamningen och kollade på mig.
"For protecting me." Jag log lätt.

"We should get back inside again."

 

Jag nickade instämmande. Denna kvällen skulle bara utspelas ikväll, och sen aldrig mer komma tillbaka. Lika bra att ta vara på den. Zayn la sin hand vid min svank medans vi började gå mot idrottshallen. När Zayn öppnade upp dörren stannade jag stumt till.

"What is it?" frågade han förvånat. Jag andades in djupt och vände mig mot honom.

"I really appreciate that you took me here."

"No problem Jessy." svarade han och ryckte på axlarna.

"And I really like you." sa jag snabbt. Så snabbt att jag faktiskt undrade om han ens hörde vad jag sagt. 

"I like you too." log han. "I like you very much." upprepade han och strök med tummen över min kind. 

 

Det var betydligt livligare musik i idrottshallen nu. Trots att alla tjejer hade mestadels långa klänningar, kunde dom röra sig åt alla håll och kanter. 

"I'll be right back." sa jag till Zayn, och började gå mot toaletterna. Halvvägs genom idrotshallen fick jag syn på Lucy.

"Lucy!" sa jag och vinkade. Hon log brett och gick mot mitt håll.

"Guess what?" frågade hon och log finurligt.

"What?" motfrågade jag henne och la armarna i kors.

"Wait here." sa hon tyst och försvann iväg. Hon kom tillbaka en minut senare med en varsin mugg, fylld med bål.

"Drink." beordrade Lucy. Jag förde muggen mot läpparna och grimaserade när vätskan brändes i halsen.

"Is this vodka?" frågade jag tyst. Lucy nickade och skrattade till.

"Matt gave it to me."

"Okey. But I really don't want to drink." fnissade jag. Lucy putade med underläppen.

"I gotta go to the bathroom." ursäktade jag och fortsatte mot toaletterna. På vägen till toan drack jag upp resterande innehållet i plastmuggen. Det var starkt, åtminstone för mig som bara druckit en gång i mitt liv. 

 

Jag gjorde mina behov på toan och återvände till Zayn. Han log när han såg mig komma gåendes. 

"Should we dance or something?" frågade jag. Jag hade ingen aning om vad man annars skulle göra. Den lilla mängd alkohol jag fått i mig hade inte påverkat mig så starkt, dock kände jag mig modigare och gladare. Innan Zayn hann svara kom Lucy upp vid min sida.

"WE NEED TO DANCE JESSY." skrek hon. Hon hade definitivt fått i sig mer alkohol än mig. Jag log ursäktande mot Zayn och följde efter Lucy när hon drog ut mig på dansgolvet. Det var smockat, men på något konstigt sätt lyckades vi hitta lite plats åt oss. Vi gungade i takt till musiken, skrattade och hade kul. Precis som det skulle vara på en bal. 

 

Klockan var nu kvart i tolv, och jag bestämde mig för att åka hem. Balen skulle sluta klockan tolv, så hellre att gå ut ensam nu än att trängas när alla skulle ut. Jag sa hejdå till Lucy och alla mina andra vänner, och gick sedan med Zayn till bilen. Himlen var vacker och stjärnklar.

"I had fun tonight." log jag och kollade på Zayn, som var fokuserad på körningen.

"Yeah, me to." svarade han.

Jag uppskattade att han följt med mig, väldigt mycket. Jag tror faktiskt inte att han tyckte det var sååå roligt att hänga med massa 17 och 18-åringar som hade sin bal. När vi åkt en stund stannade han slutligen utanför mitt hus, och som vanligt hoppade han ur bilen och sprang runt till passagerarsidan för att öppna dörren åt mig. Jag suckade lätt åt honom, och han gav mig ett flin tillbaka.

"No!" utbrast han när jag började kliva ur bilen. Jag kollade med förvirrad min på honom, och fattade nada av vad han menade. Han satte ena armen vid mina knäveck och den andra bakom min rygg, sen lyfte han upp mig. Jag tjöt till av förvåning.

"What are you doing?" skrattade jag. Han skrattade åt mig och började gå mot dörren.

"I think it's pretty obvious what I'm doing!" svarade han och skrattade till. När vi nått fram till dörren ställde han försiktigt ner mig. Jag hann knappt blinka innan hans läppar nuddade mina. Jag kysste mjukt tillbaka på hans mjuka läppar. 

"Thank you so much for taking me to prom." jag visste inte hur många gånger jag sagt det, men det kändes bra att fortsätta säga det.

"No problem Jess. But you owe me now." sa han och blinkade med ena ögat.

"Yeah right." skrattade jag. Jag öppnade ytterdörren och log mot honom. 

"Bye Zayn."

"Bye." 

Jag stängde dörren och sparkade av mig klackskorna. Mina fötter värkte något otroligt. Det var nersläckt i huset, vilket tydde på att mamma och pappa sov. Jag smög in på mitt rum och klev försiktigt ur min vackra klänning. Den bildade en liten hög på mitt golv, tillsammans med alla mina andra kläder som låg på golvet. Försiktigt lyfte jag upp den och hängde in den i sin skyddsväska. Jag släppte ut mitt hår från uppsättningen och borstade igenom det snabbt. Sen tog jag på mig en stor svart t-shirt, som nådde ner till hälften av mina lår. 

Jag hoppade till av förskräckelse när någon knackade lätt på mitt fönster. Vem fan knackade på mitt fönster, tjugo över tolv en tisdagkväll?

Med hjärtat i halsen vinklade jag långsamt persiennerna för att se vem som befann sig utanför mitt fönster. 

 

Det var sällan jag blev arg eller besviken på mina föräldrar, men just nu kunde jag inte känna mig mer bortglömd. Vad skulle jag göra nu? Pappa kunde inte heller köra till butiken som sytt upp klänningen, då mamma hade bilen. Jag kände gråten i halsen och försökte hålla emot, men ögonen tårades och sakta föll en tår ner för min kind. Argt sparkade jag till en av köksstolarna.

"Fuck, fuck, FUCK." fräste jag argt åt det ekande huset. Jag torkade upp de få tårarna som runnit. När jag blev arg blev jag samtidigt ledsen, av någon konstig anledning. Jag kom sedan på vad jag skulle göra; jag skulle fråga Zayn. Jag hade inget val, jag var ju tvungen att hämta min klänning.

---

"Was it just a small kiss?" frågade jag utmanande.

"According to my dad we had our tongues down eachoters throats." svarade Jessy med ihoppressade läppar.

Min haka föll ner i golvet. Jag brast ut i skratt och likaså Jessy.

"WAIT! Did your dad...?"

"Yup. He was throwing the trashes..." fnissade Jessy generat.

"Oh. My. God." mimade jag, och åter igen brast vi ut i skratt. Det måste ha varit höjden av pinsamhet. 

 

Jag svängde bilen åt vänster, in på den bekanta gatan jag bodde på. När jag närmade mig uppfarten till mitt hus såg jag att någon stod vid trottoaren, utanför sin bil. Det var.. Lucas? Vad gjorde han hemma hos mig? Han vinkade åt mig medans jag parkerade bilen.

"What are you doing here?" frågade jag med höjda ögonbryn.

"Oh, sorry for just popping up at your house." ursäktade han sig.

"No, it's okey. I was just kind of surprised." log jag lätt.

Han tog några steg fram till mig, med händerna i fickorna på sina ljusa jeans. Regnet hade avtagit under dagen, och nu föll endast några lätta droppar mot den blöta marken. Solen kikade till och med fram då och då, med lite tur skulle vädret bli fint till morgondagen.

"I need to ask you something." sa han och slickade sig nervöst om läpparna. 

"Go ahead." svarade jag och ryckte på axlarna. 

"If I'd ask Jessy to go with me to prom, would she do it?" mina läppar formades till ett o. Ärligt talat så hade jag ingen aning om vad hon skulle göra. Hon gillade ju uppenbarligen Zayn.

"Actually I don't know.." svarade jag tyst.

"Is it serious with Zayn?" frågade Lucas allvarligt. Det chockade mig lite att han var så framfusig, han såg nästan lite irriterad ut.

"I think so.."

Lucas grimaserade. Varför blev han så upprörd? Jag visste att han gillade Jessy, men jag hade aldrig sett honom såhär. 

"Thank you Lucy. Sorry for taking your time." ursäktade han, hoppade in i sin bil och for iväg. Det kändes som att han försvunnit under en millisekund. Jag gillade Lucas, han var en god vän, men jag hade aldrig sett honom sådär.. hetsig och irriterad. Jag var väl medveten om att han inte gillade Zayn, vilket jag inte heller gjorde, men ingen av oss kände honom. Trots allting vi hört om Zayn, så var vi nog tvungna att ge honom en chans för Jessys skull. 

 

Det var den sista riktiga skoldagen, och även den skulle vara slapp. Som pricken över i:et var även solen framme och lös med sina varma strålar. Jag och Lucy satt i matsalen och åt. För en gångs skull så åt vi faktiskt skolmaten. Skolan hade idag serverat oss pannkakor med blåbär och grädde, och jag tror faktiskt inte att någon skulle tacka nej till det.

"I can't believe we're graduating on Thursday." log Lucy, med munnen full av pannkaka. 

"Me neither. And I can't belive we're turning 18 this year." log jag lika stort tillbaka.

"And it's prom tomorrow!" fortsatte Lucy. Jag nickade glatt. Lucas dök sedan upp bakom Lucy.

"Speaking of it.." mumlade jag tyst, samtidigt som Lucas och Matt satte sig ner vid vårt bord. Lucy hade berättat om lördagens händelse, att Lucas hade dykt upp hemma hos henne. Det lät inte som Lucas. Han hade blivit allt mer och mer underlig sedan Zayn kommit in i bilden. 

"Heeeelloooo?" hörde jag sedan och såg en hand flaxandes framför mina ögon, det var Matt.

"Uhm, what?" frågade jag förvirrat.

"Who's taking you to prom?" upprepade han.

"I don't know. I think I'll go with Lucy?" svarade jag osäkert och tittade på Lucy. Hon nickade svagt.

"Oh. I was actually going to ask you, Lucy." sa Matt och riktade sin blick mot henne.

"Sorry. I'll go with Jess. But we can meet up there!" jag såg besvikelsen i hennes ögon. Hon ville gå med Matt, det syntes på långa vägar. Men om jag skulle säga nu att hon kunde gå med honom, så skulle Lucas fråga mig, och det var någonting jag inte hade lust med.

"Excuse me, I'll be right back." ursäktade jag mig och reste mig. "Where is she going?" kunde jag höra Lucas fråga medans jag gick därifrån.

 

"Hi Jessy." hörde jag den mörka rösten i telefonen svara.

"Hey Zayn." svarade jag och tog sedan en kort paus där jag andades in lugnt. "This is pretty awkward, but I'll go for it." fortsatte jag. Tystnaden som uppstod i telefonen bad mig att fortsätta prata.

"Can you take me to prom tomorrow?" frågade jag nervöst.

"Like a date?" frågade Zayn.

"I guess so.."

"Does prom include suit and dancing?" jag hörde en viss osäkerhet i hans röst.

"Ehum, yes.. But we don't have to dance or something.."

"Ofcourse I'll be your date to prom." 

"Thank you so much! Pick me up around eight?" glädjen som uppstod fick mig att vilja hoppa omkring.

"I will." 

"Thank you so much." utbrast jag igen. Zayn skrattade.

"You'll probably get weird looks, because of me." sa han sedan med allvarlig ton.

"I don't care. See you tomorrow. Bye."

"Bye Jessy."

Jag la ner mobilen i fickan på mina byxor och gick sedan tillbaka till matsalen. Lucas, Matt och Lucy satt kvar på sina platser. Nu var frågan, hur skulle jag framföra att Lucy kunde gå med Matt, utan att det skulle bli pinsam stämning för mig och Lucas? Jag satte mig ner vid bordet.

"There you are." log Lucas mot mig. Jag log tillbaka och vände blicken mot Lucy, och sen Matt.

"You can take Lucy to prom." sa jag sedan.

Matt kollade förvånat på mig. "But you..?" svarade han frågandes.

"I have a date." sa jag tyst och kollade ner i bordet. Lucas hand låg på bordet, och jag såg hur han spände den.

"You do? With who?" frågade Matt. Jag kollade upp på honom.

"Zayn." tystnaden blev total när jag sa det. Det kändes som att vi satt tysta i flera timmar. 

"We gotta go to class now. I'll talk to you later!" sa Lucy sedan, och jag reste mig snabbt upp. Jag tog med mig brickan med mat och började slänga resterna.

"Thank you Jessy." sa Lucy allvarligt.

"No problem." log jag och väntade medans hon slängde sina rester. "But we really gotta go to class now." skrattade jag lätt och drog med henne ut ur matsalen. 

 

Lucy och jag satt bredvid varandra i den stekheta bussen. Det kändes helt allvarligt som en överhettad bastu där inne. Inte nog med det, den bussen som skulle avgått innan denna hade blivit inställd, vilket gjorde att det var extra mycket folk på bussen nu.

"Please kill me." suckade Lucy.

"I'm sweating to death." kontrade jag henne med. Hon kollade på mig och räckte ut tungan och satte sin hand över pannan, jag skrattade till åt hennes fula grimas.

"You're so ugly." sa jag med en väldigt förställd röst.

"Take a look at yourself." svarade hon med en liknande röst. Vi började skratta igen, och satt sedan i tystnad i några minuter.

"I'll get off here, I promised to meet up with mom at the store." sa Lucy sedan.

"Oh, say hi from me!" sa jag samtidigt som vi gav varandra en slapp kram.

"I will. Bye!" sa hon och log brett. När hon klivit av bussen vinkade jag åt henne genom rutan.

 

Några hållplatser senare hoppade även jag av den svettiga bussen. Jag började promenera hemåt. Några barn lekte med vattenpistoler på en gräsmatta. Mest av allt önskade jag att jag kunde sno en vattenpistol och leka med dom, men då skulle de antagligen springa därifrån. 

Jag tryckte in nyckeln i låset och vred hastigt om. Jag konstaterade att både mammas och pappas skor var borta, vilket tydde på att de fortfarande var på sina jobb. Jag sparkade av mig skorna och gick direkt till köket där jag drack ett glas vatten. Jag hade sett fram emot denna dagen mycket, då jag och mamma skulle hämta min specielbeställda balklänning idag. Jag hämtade hemtelefonen och slog in mammas välbekanta mobilnummer.

"Hello darling!" svarade mamma glatt.

"Hi mom. You haven't forgot what we're going to do today, huh?" Det blev tyst i telefonen ett tag.

"Oh god Jessy! I'm so, so sorry." utbrast mamma med en ledsam ton.

"W-what?"

"I can't do it. I'm at a conference and won't be home until nine." svarade hon med en uppriktigt ledsen röst.

"Mom! I.. I can't even talk to you right now." sa jag och slängde på luren. Det var sällan jag blev arg eller besviken på mina föräldrar, men just nu kunde jag inte känna mig mer bortglömd. Vad skulle jag göra nu? Pappa kunde inte heller köra till butiken som sytt upp klänningen, då mamma hade bilen. Jag kände gråten i halsen och försökte hålla emot, men ögonen tårades och sakta föll en tår ner för min kind. Argt sparkade jag till en av köksstolarna.

"Fuck, fuck, FUCK." fräste jag argt åt det ekande huset. Jag torkade upp de få tårarna som runnit. När jag blev arg blev jag samtidigt ledsen, av någon konstig anledning. Jag kom sedan på vad jag skulle göra; jag skulle fråga Zayn. Jag hade inget val, jag var ju tvungen att hämta min klänning.

"Jessy, I'm so sorry. I didn't mean to interrupt." sa han generat.

"Ehum, it's okey dad. I guess." svarade jag, minst lika generat.

"This is as much awkward for me as it is to you.. But I hope you're using prote.." längre hann han inte innan jag visste vart samtalet var påväg. 

"DAD! Please, just don't.. Goodnight." avbröt jag honom innan jag for in till mitt rum. Jag tog av mig kläderna, och drog istället på mig min sov t-shirt och ett par shorts. Jag var alldeles för lat för att borsta tänderna, så jag hoppade direkt ner i sängen. 

 

 

Jag och mamma satt vid köksbordet och åt frukost tillsammans. Pappa hade åkt iväg för att fiska med en av sina barndomsvänner, trots att regnet öste ner utanför. "Better fishing!" hade pappat skrockat när jag och mamma påpekat vädret. När jag var liten hade pappa ofta tagit med mig ut och fiskat. Jag älskade det då, men precis som med allting annat så växte jag ifrån det. Egentligen älskade jag det nog inte, då jag än idag var livrädd för fiskar. Men jag älskade att umgås med min pappa. 

"So how was the date last night?" frågade mamma.

"It was fun. We saw a movie."

"Sounds like fun. Your dad also told me about something.." fortsatte hon med ett finurligt leénde.

"Oh my god. Oh. My. God." skrattade jag och begravde ansiktet i händerna. Mamma började också skratta, samtidigt som hon dukade av bordet.

"But I think he exaggerated a bit when he told me." försökte hon lugna mig.

"Oh..Yeah, he probably did." sa jag generat.

"Yeah, he was like: AAH his tongue was in Jessys throat, his hands all over her body!!!" sa mamma med ett försök att imitera pappa. Jag kände hur mina kinder genast ändrade färg. Pappa hade inte överdrivit, inte ett dugg.

"Wow. He really exaggerated." sa jag och försökte låta så trovärdig som möjligt.

"Thanks for the breakfast." tillade jag innan jag reste på mig och gick till mitt rum. Jag kände inte för att tala ytterligare med någon av mina föräldrar om gårdagens pinsamma händelse.

 

Jag spottade ut tandkrämen och sköljde noggrant rent tandborsten. Jag borstade även igenom mitt hår, som verkade ha levt sitt eget liv under natten. När jag borstat igenom håret satte jag upp det i en slarvig knut. Jag gick till mitt rum igen och kollade ut genom fönstret, i hopp om att vädret skulle vara bättre. Men icke. Mobilen pep till.

 

"What are u up to? :) x" det var ifrån Lucas. Hur dumt det än kändes att erkänna det för mig själv, så kände jag inte för att ens tänka på honom. Jag visste att han hatade att jag och Zayn umgicks, och jag orkade inte höra om hur dålig Zayn var för mig. Jag gillade Lucas också, men han var liksom... för bra. Jag valde att ignorera smset. Han kunde knappast veta om jag sett det eller inte. 
Samtidigt som mina tankar var runt Lucas, började mobilen vibrera i min hand. Zayn ringde.

 

"Hello?" svarade jag.

"Heeey. What are you doing?" frågade Zayn.

"Ehum, nothing..  Why?"

"I was just curious. And about last night.." jag rodnade genast. Jag var glad över att ingen såg mig. 

"What about it?" frågade jag tyst.

"Your bum is very.. squeezable." sa han, och jag kunde se framför mig hur han flinade. 

"Shut up!" skrattade jag.

"Why? You liked it."

"Says who?" frågade jag snabbt tillbaka. Han blev tyst ett par sekunder. 

"Your moaning." fnös han självsäkert. Jag blev tyst, herregud vad skulle jag svara? Höjden av pinsamhet var detta för min del.

"Imagine how much I could make you moan." fortsatte han, med en något tystare och hesare röst.

"Zayn!" utbrast jag högt.

"Yeah, that's what you would be screaming." skrockade han.

"I'm going to hang up now, bye." sa jag kallt och la på luren. Han blev tydligen inte generad av något. Hans sätt att prata gav mig rysningar. Mobilen plingade till.

 

"I'm sorry..:) But you were being soo hot last night.. ;) x, Z"

"Omg stop it Zayn.." svarade jag.

 

"Why are you being so prude? :("

Den killen alltså. Han gick emellan att vara kaxig, elak, snäll och.. het? Hans snabba humörskiftningar gjorde honom så mycket mer intressant. 

 

Hela fredagskvällen hade mina känslor vandrat från att vara glada till oroliga, och sen åter igen till glada. Om Jessy gillade Zayn skulle jag inte stoppa henne, men han skrämde mig. Jag kände honom inte, och hade inte planer på att försöka bekanta mig med honom heller. 

"I'm going to Jessy!" ropade jag i det ekande huset. Jag insåg att jag var hemma själv, som vanligt. Jag låste dörren bakom mig och hoppade sedan in i familjens lilla bil. Regnet öste ner, som vanligt. Just nu längtade jag efter att få träffa min bästa vän och bara ta det lugnt.

 

"Haaai!" utbrast Jessy och kramade om mig. Jag log brett till svar och kramade tillbaka. Vi gick direkt till Jessys rum och placerade oss på sängen. 
"Tell me about the date." sa jag med nyfiken blick. Jessy vred lite på sig.

"We went to the cinema." sa hon och vände ner blicken. "And I think the movie was Dark Skies or something. It was scary as fuck." skrattade hon.

"Classic move. Did he yawn and put his arm around you?" skrattade jag. Man trodde att det bara var sånt man såg på film; att man kollar på film med en kille, killen gäspar och bara råkar lägga armen runt en. Jessy skrattade tillbaka.

"And he bought me food from McDonald's after the movie." fnittrade hon. Jag fortsatte kolla på henne med stora ögon.

"Then he drove me back home. And we kind of.. kissed." hon rodnade lite.

"Was it just a small kiss?" frågade jag utmanande.

"According to my dad we had our tongues down eachoters throats." svarade Jessy med ihoppressade läppar.

Min haka föll ner i golvet. Jag brast ut i skratt och likaså Jessy.

"WAIT! Did your dad...?"

"Yup. He was throwing the trashes..." fnissade Jessy generat.

"Oh. My. God." mimade jag, och åter igen brast vi ut i skratt. Det måste ha varit höjden av pinsamhet. 

"Jessy! Zayn is here!" ropade min mamma från nedervåningen. Jag tog några sprut med parfymen på mig, och andades djupt in, innan jag klev ut från mitt rum och gick mot ytterdörren. När mamma såg mig gick hon därifrån. Zayn kollade åt mitt håll och hans mörka ögon sken upp.

"Heey." sa han.

"Hi." svarade jag blygt. 

Jag tog min skinnjacka och drog på mig mina slitna converse.

"Shall we?" frågade han och tryckte ner handtaget. Jag nickade.

"Bye mom." ropade jag innan dörren smälldes igen.

 

Jag granskade honom där han satt i förarsätet med ett hårt grepp runt ratten. Det hade börjat mörkna ute, himlen var nästan röd. 

"What are we going to do?" frågade jag nyfiket. Han kollade på mig för en sekund med ett leénde innan han vände sin blick mot vägen igen.

"We're going to watch a movie." svarade han efter en stund.

Bio skulle bli perfekt. Åtminstone mer bekvämt än att sitta vid ett bord och äta, och inte ha någon aning om vad man skulle prata om. Zayn körde in i ett stort parkeringshus och parkerade. Jag klev ur bilen och lukten från alla avgaser slog emot min näsa. Han låste bilen och gick sedan fram till mig.

"Let's go then." sa han och vi började gå.

 

Kön till kassan vid bion var till vår, eller iallafall min, stora lycka ganska kort. 

"Hi guys! What can I get for you?" tjejen i kassan log brett emot oss.

"Two tickets to Dark Skies, and I'd like a diet coke." sa Zayn.

"Yes, was that all?" frågade tjejen och började knappa in något på kassapparaten.

Zayn kollade frågandes på mig.

"A diet coke for me aswell." tillade jag. Tjejen i kassan log och ställde fram våra drickor. Jag tog drickorna och backade undan för att inte stå i vägen. Zayn betalade och tog emot biljetterna och kom sedan till mig. Vi började gå mot salongen, filmen skulle börja klockan nio, och den var nu tjugo i. När vi nått salongen stannade jag.

"Which seats do we have?" frågade jag och log lätt.

"78 and 79." han la sin hand över min svank medans vi började gå mot våra säten. 

"Here it is!" sa jag och pekade. Vi satte oss ner och konstaterade att det var en kvart kvar innan filmen skulle börja. Det var inte så många i salongen, det var tre andra grupper med människor och sen två par. Salongen var stor, så det var många lediga platser kvar. Filmen hade säkerligen gått på bio i några veckor, med tanke på hur lite folk det var.

"What was the movie?" frågade jag.

"Dark Skies." svarade han med ett flin.

"Horror?"

"Yes."

"I hate you." muttrade jag, men kunde inte låta bli att släppa fram ett flin. Zayn skrattade och tog sen en klunk av sin dricka. 

Det blev mörkt i salongen, och bioreklamen började rulla igång. Efter tio väldigt långa minuter startade äntligen filmen.

 

"Iiih" pep jag till och blundade hårt. Om det var någonting som skrämde mig var det skräckfilmer. Jag öppnade ögonen igen, och märkte att det läskiga var över.

"Are you afraid?" skrattade Zayn tyst fram. Jag gav honom en hård blick.

"What does it looks like?" svarade jag med ett försök till ett argt tonläge.

"Aaaaw, poor Jessy. Come here." flinade han och la sin arm runt mina axlar, och drog mig sedan mot honom. Mitt huvud hamnade automatiskt på hans axel.

"Better, huh?" sa han tyst. Jag svarade inte, utan fortsatte fokusera på filmen. 

 

Det ljusnade i salongen och vi reste oss upp, med Zayns arm fortfarande runt mina axlar. Vi slängde drickorna på vägen ut, och trots att det vart varmt under dagen så slog kylan emot mig. Antagligen för att jag suttit inne i en varm salong de senaste två timmarna. 

"Are you cold, babe?" frågade Zayn och drog mig lite närmare honom.

"A little." svarade jag, samtidigt började jag skymta parkeringshuset. Vi ökade takten lite och var snart framme. Lukten av avgaser kom som en smäll på käften, jag hatade den lukten. 

Zayn fumlade upp sin bilnyckel och ett pip hördes några meter bort, där bilen var parkerad. Han öppnade artigt bildörren åt mig.

"Thank you." sa jag tyst. Han fyrade av ett snabbt leénde och gick över till förarsidan, för att sen hoppa in i bilen.

Motorn brummade igång och hjulen började rulla. Jag kände hur min mage snart skulle börja kurra; pinsamt nog. Och mycket väl så gjorde den det.

"Are you hungry?" frågade Zayn, med fokuserad blick på vägen.

"Uhm yeah.." svarade jag generat.

Jag märkte att han körde åt fel håll, och skymtade sen McDonald's bekanta skylt.

"Wait here." sa Zayn medans han klev ur bilen och han styrde stegen mot entrédörren. Jag satt och väntade i säkert tio minuter innan han kom tillbaka, med en kasse i handen.

"Here." log han och räckte över den lilla kassen till mig, när han satte sig i bilen. I kassen fanns en liten milkshake och sex chicken nuggets. Jag högg in i maten direkt, men valde att bara äta hälften av mina nuggets, och hälften av milkshaken. Zayn tog resten. 

 

"You're home." sa han tyst, samtidigt som bilen stannade utanför mitt hus. Han klev ur bilen och gick runt till min sida där han öppnade dörren åt mig. Han följde mig ända fram till dörren.

"Soo.. Thanks for everything. It was fun." log jag.

"Agree." sa han och tog ett steg närmare mig. Månen lös ganska starkt, vilket gjorde att jag såg hans ansikte väldigt väl. Hans ögon var otroligt vackra, precis som hela hans ansikte. Jag kunde inte hejda mig, jag minskade avståndet mellan oss. Våra läppar möttes i en mjuk kyss. Avståndet mellan våra ansikten ökades, och jag kollade in i de mörka ögonen. Zayn la sina händer på mina höfter, och vi möttes i en kyss igen. Mina händer fann automatiskt sin väg upp till hans nacke, där jag började pilla med hans hår. Jag kände sen hans tunga som försiktigt särade på mina läppar, och sen mötte min tunga. Hans ena hand gled ner mot min rumpa. Ett tyst stön lämnade mina läppar, och jag kunde känna hur han log lite lätt. Till bådas chock öppnades sen ytterdörren, och där stod min pappa väldigt generad.

"I-i'm so sorry.. I was going out to throw the trash." mumlade han tyst och slank förbi oss, med soporna i handen. Generat vände jag ner min blick och skrattade till. 

"Uhm, bye.." sa jag tyst till Zayn. 

"Yeah, bye Jessy." sa han tyst och klappade mig på axeln, och sen försvann han in i sitt fordon och åkte iväg. Jag gick in i huset och slängde av mig skorna. Min pappa kom in kort därefter.

"Jessy, I'm so sorry. I didn't mean to interrupt." sa han generat.

"Ehum, it's okey dad. I guess." svarade jag, minst lika generat.

"This is as much awkward for me as it is to you.. But I hope you're using prote.." längre hann han inte innan jag visste vart samtalet var påväg. 

"DAD! Please, just don't.. Goodnight." avbröt jag honom innan jag for in till mitt rum. Jag tog av mig kläderna, och drog istället på mig min sov t-shirt och ett par shorts. Jag var alldeles för lat för att borsta tänderna, så jag hoppade direkt ner i sängen. 

 

Jag valde att ignorera det sista smset, dels så var ämnet för genant och dels så ville jag inte ens ge det uppmärksamhet. Den ända anledningen till att jag ens bad honom komma var för att prata. Och för att titta på honom. Och känna hans doft. Och nu plågade min hjärna mig åter igen. Anledningen till att jag bad honom komma var för att prata, om det som hänt.