"I like your bum." sa han och skrattade tyst. Jag skrattade till och vred mig loss från hans grepp. 

Människorna runt om oss dansade vilt, och musiken gav mig en fruktansvärd huvudvärk. Jag grimaserade, det var nog ganska tydligt att jag inte var van vid alkohol.

"Can we go home?" frågade jag med ena handen för min tinning.

"Sure. I'll call a cab, I'm not in shape to drive." skrattade han lätt. 

 

Taxin stannade utanför mitt hus och jag skulle precis betala, men Zayn stoppade mig. 

"I'll pay." 

Jag log tacksamt och klev ur, men Zayn satt kvar.
"Aren't you coming?" frågade jag sluddrigt. Zayn kollade förvånat på mig.

"Oh, uhm okey." log han och klev ur taxin.

Jag hade gömt min nyckel under dörrmattan innan avfärd, klumpigt böjde jag mig ner och tog dom. Ett tyst skratt hördes bakom mig. Jag vände bak huvudet och gav Zayn en irriterad blick, genast försvann skrattet. När jag såg hans reaktion kunde jag inte hålla mig, jag släppte ut ett skratt, som antagligen bara jag hörde. 

När jag hittat nycklarna hyschade jag med pekfingret framför min mun, innan jag låste upp dörren. Huset var helt nersläck, jag bad till gud att mina föräldrar sov. De skulle flippa ur om de fick reda på att jag druckit! Jag hörde ett tyst ljud, och såg sen att det blinkade inne i vardagsrummet, TV:n var på. Det betydde att någon var vaken. 

"Hello?" ropade jag tyst.

"Hi! Did you have fun darling?" hörde jag mammas välbekanta röst svara.

"Uhm yeah. We're going to sleep now."

"We?" jag hörde förvåningen på mammas röst.

"Me and Zayn.." svarade jag tyst. 

Mamma svarade inte, istället hörde jag hur hon reste på sig, och sen såg jag hennes mörka gestalt närma sig. Hon tände lampan i hallen, ljuset fick mig att kisa.

"Hello Mrs. Brown." sa Zayn och log lite.

"Hi Zayn." mammas röst lät lite obekväm. 

"You can go to my room, you know where it is." sa jag till honom. Han nickade lätt och började gå. Jag försökte gå så rakt jag kunde in i köket, och jag förvånade mig själv med hur bra jag lyckades. Jag öppnade skåpet som innehöll glas, och fyllde upp ett glas med kallt vatten. Mamma följde mig med blicken hela tiden, något som gjorde mig obekväm. 

"Goodnight." sa jag utan att kolla på henne.

"Goodnight Jessy."

Spänningen som låg i luften försvann inte förrän jag kommit in till mitt rum och stängt dörren. Jag drack några klunkar vatten ur glaset, och sen ställde jag det på nattduksbordet. Zayn satt i fotändan på min säng. 

"That was.. pretty awkward." sa han och kollade på mig med en grimas. 

"Totally agree with you." svarade jag. 

"Uhm.. Could you look away?" frågade jag generat.

"Why?"

"Because I don't want to change in front of you!" 

Zayn svarade inte, men han kollade heller inte bort. Jag suckade och gav honom en menande blick. Jag kom sedan på att jag hade en kort klänning, till min fördel. Jag tog mina sovshorts och drog på dom under klänningen, sen tog jag min sovtröja och drog på den över. Med lätthet drog jag ner dragkedjan på klänningen och klev ur den, utan att ha visat minsta lilla naken hud. 
Rummet började snurra, jag tog några klunkar vatten till. Jag behövde verkligen sova. Jag kröp ner under täcket och suckade åt min lathet; jag orkade inte ens tvätta bort sminket. Zayn reste sig upp från fotändan och började ta av sig sina jeans. När han tagit av sig t-shirten, och därmed endast stod i sina boxers, kom jag på mig själv med att stirra. Jag vände mig generat in mot väggen. Ett svagt skratt hördes och sedan lyftes täcket. En stark arm lades runt min midja, jag stelnade till av förvåning.

"Relax. It's just me." skrattade Zayn. 

En puss placerades på min axel, och sedan somnade jag. 

 

 

Jag muttrade argt för mig själv. Dörren åkte igen i en smäll efter mig. Jag hörde svaga röster från ett rum, kunde dom aldrig hålla käften?

"SHUT UP." skrek jag argt. Min hjärna gick på högvarv. Trots att jag bett dom hålla käften så tystnade dom inte, vad var problemet? Med raska steg gick jag in i rummet, där Carl och George satt. Dörren smälldes upp och förvånade ögon kollade på mig. De såg nästan rädda ut. Jag puttade argt ner George från sin stol.

"I SAID SHUT UP." skrek jag med hotfull blick. George satte upp händerna i luften.

"I-i'm sorry." stammade han. Jag log hånfullt mot honom. Vidriga människor. 

Jag gick in på mitt rum och plockade upp min låda med godsaker. Det vita pulvret som fanns i flera påsar lockade på mig. Jag la ut två linor på bordet, och gjorde dom raka och fina med en pappersbit. Med ett finger iför höger näsborre drog jag in båda linorna. Jag kände genast hur mina muskler slappnade av. Jag slöt ögonen och log. Precis vad jag behövde.

 

"Luuucaaas!" sa jag glatt när han klev in genom dörren. Han nickade som hälsning.

"Have you been spying on the lovebirds?" frågade jag med höjda ögonbryn.

"N-no. But I will." Lucas blick undvek kontakt.

"Okey. I trust you." svarade jag. "Sit down." fortsatte jag och pekade på stolen som var mitt emot mig. Han drog långsamt ut stolen, den gnisslade mot det mörka trägolvet. Vanligtvis skulle jag ha blivit arg, riktigt arg. Men med de underbara drogerna kunde jag inte bli arg, iallafall inte på Lucas. Jag skrattade för mig själv.

"Maybe..." viskade jag tyst. Jag hade fått en idé! Antagligen den bästa jag haft, den var för briljant för att inte kunna gå bra. 

"What?" frågade Lucas.

"Maybe I should kill the girl." sa jag högre. Lucas kollade på mig med en frågande blick.

"Jessy!" utbrast jag och skrattade.

"Why would you do that?" frågade Lucas med skakig röst.

"I'd love to see Zayn in pain." fräste jag. Jag ville att han skulle känna samma smärta som jag fått känna.

"But I thought I was going to steal her from him?"

"Nooo, noo Lucas. I got a better idea. We let them fall deeeply in love with eachother." skrockade jag. Lucas kollade på mig med samma frågande blick som innan. "And then we kill her." fortsatte jag kallt. 

"W-what?! I can't let you do that!" sa Lucas förbryllat. Jag skrattade bara åt honom. 

"Now, your job is to keep them together." sa jag hånfullt. Han visste att han inte hade något val. Jag hade makten.

 

Jag vaknade av att någon försökte lyfta på min arm, i hopp om att komma loss ur mitt grepp. Den där någon var ingen mindre än Jessy.

"Are you trying to sneak out of your own bed?" frågade jag med nyvaken röst.

"Oh. Ehum, no.." svarade hon förvånat. "I didn't mean to wake you up." fortsatte hon. Jag drog henne närmare och flinade. 

"But you did." sa jag tyst. Hon skrattade till och krälade sig ur mitt grepp.

"I need to smoke." utbrast jag.

"You can do it on the porch." 

"Okey. Follow me?" svarade jag med ett fånigt leénde. Allt detta gulligull för en tjej. Inte likt mig, men jag gillade henne verkligen. 

"Sure." log hon.

"Are your parents home?" frågade jag medans jag drog på mig de mörka jeansen. Jag drog åt det svarta skärpet och kollade sedan upp på Jessy.

"No, they're working."

 

Ur fickan på mina jeans tog jag upp ett paket cigg och en tändare, två saker jag alltid hade till hands. När jag tänt ciggen drog jag ett djupt bloss. Jessy satt i soffan på altanen och huttrade. Det var kallt i luften, gråa moln täckte himlen och ibland föll det ner några regndroppar. Huden på mina armar knottrades av kylan. Från att ligga i en varm säng, till detta, var omställningen ganska stor. Jag slog mig ner i soffan, med ryggen mot armstödet. Jag klappade mellan mina ben.

"Sit." beordrade jag. Jessy kollade på mig med en underlig blick, men satte sig sen mellan mina ben. Hon lutade sin rygg mot min bara överkropp.

"Just to keep me warm." skrattade jag. Hon skrattade till men sa inget.
När jag rökt klart sträckte jag mig mot askkoppen som stod på bordet framför soffan, för att fimpa. Jag placerade mina händer på hennes mage, och det blev tyst ett par minuter. Det ända som hördes var lätta regndroppar som föll mot altan-taket.

"Why are you smoking?" frågade Jessy för att bryta tystnaden. Jag tänkte ett par sekunder, varför rökte jag? Det var en bra fråga.

"I don't know. I'm not able to stop." svarade jag ärligt. Jessy nickade mjukt.

"We should go inside, it's cold out here." sa hon sedan och reste på sig. 

"Yup." svarade jag instämmande och reste på mig. Jag följde efter henne in i köket där hon tog fram två glas som hon fyllde med apelsinjuice. Ytterdörren öppnades och en mörk röst hördes in i köket.

"Hello?" jag skulle gissa på att det var Jessys pappa.

"Hi dad!" ropade Jessy tillbaka. Mr Brown klev in i köket, och där stod jag i bar överkropp. Som att det inte redan hade uppstått en pinsam situation emellan oss.