"You're telling me you haven't killed anyone, and in your hand you've got like a list of people to kill." hans blick var mallig.
"But I'm not the one who kills them. So basically, I've never killed anyone. I don't want to get dirt on my hands." min blick var hård, kall.

"You know what, you can leave. I'll call you on Monday. I've got things to plan." log jag. Zayn nickade tacksamt och försvann sen ut genom dörren. Vänta bara, Zayn Malik.

 

 

Den kyliga kvällsluften började smyga sig på oss, och solen kändes inte längre lika brännande mot huden. Vi bestämde oss för att dra oss hemåt. Dagen på stranden hade vart riktigt rolig. Det hade inte funnits någon konstig känsla mellan mig och Lucas. Vi betedde oss som bra vänner, eller vi var bra vänner. Både jag och Lucy kände oss trötta, så vi bestämde att Lucy skulle hem till sig och jag till mig. 
När Lucy släppt av mig hemma tackade jag artigt för skjutsen. Jag hade en stark känsla utav att Lucy skulle raka vägen hem till Matt. Deras hemliga viskningar och skratt tydde på det, iallafall. Vad de skulle göra ville jag inte ens tänka på. Hemma var det nersläckt, mamma och pappa var säkert ute och åt eller något. Jag gick mot badrummet, där slog jag på varmvattnet i duschen. Jag hade sand på ställen jag inte ens vill nämna. Den tunna strandklänningen jag burit över bikinin föll lätt till golvet och bildade en hög. Bikinin byggde upp högen lite större. Det syntes allt en rand efter bikinin! Några solningar till så skulle jag kanske likna en människa, och inte ett lakan. Jag klev in under det varma vattnet, som i många droppar sipprade ner för min kropp. Jag sköljde genom håret, som kliade av sanden som fanns i hårbotten. 

"I'm home alone." mumlade jag för mig själv. Att vara hemma själv hade en stor betydelse för mitt dusch-liv, jag kunde sjunga så högt jag ville. När jag sjöng sprack speglar, fåglar flydde och gud vet vad som händer. 

"IF I LOSE MYSELF TONIII-..." sjöng jag högt. Tills min röst sprack. Låt oss bara klargöra en sak här; höga toner är inte min grej. 

 

 

På söndagen hade jag och Lucy solat igen, fast på verandan bakom hennes hus. Jag hade fått ytterligare lite färg. Lucy hade solat topless, och försökt övertalat mig till att göra densamma. Visst, inför Lucy skämdes jag inte. Problemet var bara att hennes veranda var rakt ut mot en gata. Den var inte vältrafikerad, men ändå. Hon var galen. Idag, måndag, var vädret dessvärre tråkigare. Solen låg skymd bakom molnen. Förövrigt hade jag inte ens berättat för Lucy att jag och Zayn officiellt var pojkvän och flickvän nu. Okej, det kanske inte var så officiellt då. Femtio procent officiellt kan vi säga. Jag hade berättat för mina föräldrar. Dom hade klistrat på ett leénde för min skull, tror faktiskt inte riktigt dom brydde sig egentligen. Dom var inte stormförtjusa i Zayn heller, men jag var det. Och det var det ända som betydde någonting.

 

Hårda knackningar hördes på ytterdörren, jag skulle gissa på att det var Zayn.

"I open the door!" skrek jag högt. Jag insåg sen att jag var själv hemma. Att jag tagit examen och hade sommarlov att fortfarande inte sjunkit in. Jag drog handflatan mot de slitna jeansen, för att få bort eventuell handsvett. Herregud, varför blev jag nervös? Kanske var det fjärilarna i magen som fick min kropp att göra konstiga saker.

"Hi babe." log Zayn när jag öppnat dörren. Han drog in mig i en kram och pussade mig som snabbast på kinden. 

"You look tanned." sa han medans han hängde upp den svarta skinnjackan på en galge.

"Yeah. Me and Lucy have been sunbathing for two days."

"Oh." 

Vi gick till mitt rum, som för ovanlighetens skull var nystädat. Det var sällan jag faktiskt orkade städa rummet, men när jag väl gjorde det så var det renare än renast. Jag slog mig ner på sängen och kollade på mina lår. Wow, snyggt Jessy. Genom trådarna av det slitna på jeansen vällde låren ut. Riktigt snyggt. Inte för att jag var tjock, och jag tyckte inte det själv heller, men det såg faktiskt ganska äckligt ut. Det syntes knappt alls faktiskt, det var antagligen bara jag som såg det. Men ändå. En harkling avbröt mina tankar.

"Ehum, what?" frågade jag förvirrat.

"Wow. You really zoomed out there. I was just asking what we're gonna do today?"

"I don't know."

"Me neither." skrattade han lätt. De mörka, långa ögonfransarna framhävde de bruna ögonen. Ni vet, 'Smile with your eyes' and all that Tyra Banks shit. Zayn var expert på att le med ögonen. Och med munnen. Jag tror även att han var väldigt medveten om hur charmig han såg ut när han gjorde sitt klassiska leénde. Han slog sig ner på sängen mot kuddarna, och suckade djupt.

"Come here babe." bad han. 

Jag gjorde som han ville, och klättrade upp i sängen tills jag lutade mig mot hans axel. Små regndroppar började träffa glasrutan i mitt fönster.

"It always starts to rain when I'm with you." sa jag tyst.

"Yeah. It's probably because God wants us to be in bed all day." skämtade Zayn. 

"Euw." skrattade jag.

"I didn't mean like that!" utbrast han.

"Okay, if you say so."

"Shut up!" skojade han, med en förvrängd röst som jag antog skulle likna min. En knackning på dörren avbröt oss.

"I'll be right back." och med det sagt reste jag på mig och gick till dörren. Jag blev skapligt förvånad när jag såg vem som stod där. 

 

"Lucas!" utbrast jag förvånat, med en underton av glädje. Jag slog min armar runt honom och han gjorde densamma.

"What are you doing here?" frågade jag när vi släppt omfamningen.

"I was a few blocks away, so I thought I could come here and see what you are up to." log han.

"Oh. I'm actual-"

"Who is it?" avbröt Zayns. Han slöt upp bakom mig. När han såg att det var Lucas la han beskyddande en arm runt min midja.

"I'm with Zayn." log jag. Lucas fnös, han log med sammanbitna läppar och nickade förstående. 

"Yeah, I can see that. Well, I'll see ya some day." Lucas gick till sin bil och åkte iväg. Förvånat stod jag kvar i dörröppningen, han hade väl inte behövt vara så otrevlig bara för att jag var med Zayn? Jag smällde igen dörren, och efter det drog sig Zayn bort ifrån mig när hans mobil började ringa.

 

 

På mobildisplayen stod Ryans namn. 

"Yeah?" svarade jag.

"Hello my puppet doll." Hade han just kallat mig 'hans marionettdocka'?

"What the fu-.. what do you want?" fräste jag.

"I said that I'd call you today." svarade han lugnt. "Today we got a huge delivery, and now I need you to deliver it to the customers."

"Today?"

"No, no. Tomorrow. Come here at eleven o'clock." skrockade han.

"Ok. See you then."

"Perfect! Bye Zayn."

"Bye."

Ugh, jag hatade Ryan.  Jag behövde röka. Jag gick till hallen, och drog upp paketet med cigaretter ur jackfickan. Jag gick till Jessys rum, och hon satt där på sängen och knappade med sin mobil. 

"Can I smoke through the window?" frågade jag samtidigt som jag satte en cigg mellan läpparna. Jessy nickade kort. Fönstret knakade något förfärligt när jag öppnade det. Ur fickan på mina jeans drog jag upp en tändare. Så fort jag tagit första blosset kände jag hur lugnet spred sig i min kropp. När jag rökt färdigt var jag hurtig nog att ta mig till verandan för att fimpa.

 

 

När Zayn kom tillbaka log jag lite lätt, innan jag försvann med blicken ner i min mobil igen. 

"What should we do?" frågade jag efter en stunds tystnad. Zayn stod i dörröppningen med fokus på sin mobil. När jag pratat kollade han upp och gick fram till sängen. Han slog sig ner bredvid mig.

"I don't know." sa han och placerade en puss på min kind. Röklukten spred sig direkt.

"It's pretty weird that we're a couple now." sa jag tyst.

"Why?"

"Because we barely know each other." sa jag med ett litet leénde. 

"True dat." erkände han. "But I like you, a lot. And that's all that matters." 

Jag nickade svagt.
"It was hard not falling for you immediately." skrattade han.

"Why? And why are you laughing?!" frågade jag nyfiket.

"Because you fell on me." Jag kom genast ihåg det; på Lucas fest. Jag hade gått ner för trappen, och föll på honom. 

"And I did this." sa han, och kort därefter låg han över mig.

"And I said; Actually, I prefer being on top." han talade med låg röst. Och självklart blev jag, Jessy Brown, generad. Vem skulle inte bli det när (antagligen) universums mest attraktiva kille låg mellan benen på en och talade med låg och förförisk röst? Zayn gav ifrån sig ett brett flin när han såg min reaktion. Han kysste mig mjukt under örat. 

"You're so cute when you're blushing." viskade han i mitt öra. Jag rös av välbehag. Han återgick till att kyssa min hals. Men nej; han skulle inte vinna denna matchen.

"You're so cute when you're trying to seduce me." viskade jag lågt i hans öra. Han lyfte genast upp sitt huvud och kollade på mig. Han log snett och skrattade nervöst en gång.

"Cute? I'm not cute babe. I'm sexy." hans röst var lika låg som innan. "And what do you mean trying? I mean, it's working." han talade nu i sitt vanliga tonläge.

"It is?" frågade jag utmanande.

"Yeh." svarade han självsäkert.

"And how do you know that, Zayn?"

Han böjde sig ner mot mitt öra åter igen. 

"Because you're breathing heavily, babe."