They don't know about us, chapter eleven

Previously on They don't know about us:
Jag dukade av bordet och for sedan in i duschen. Den varma strålen brände nästan mot min bara hud, men det var skönt. Jag trevade med handen efter min handduk och fann den, och virade den längs min kropp. Spegeln över handfatet hade immat igen, så jag drog med handen för att få bort imman. Jag torkade min kropp och virade sen in mitt hår i handduken, och jag tog sen på mig ett par rena trosor, en stor t-shirt och ett par mjukisar. Snabbt borstade jag tänderna, och sedan for jag in i mitt rum. Klockan var runt halv 10, så jag beslutade mig för att bädda ner mig och somna. Imorgon var det torsdag, och bara en vecka kvar innan skolan slutade för gott. Med positiva tankar lät jag mig omfamnas av drömmar och jag föll in i en djup sömn.

 
 
Den stora dagen var här. Nej, inte examen. Det var fredag, och jag och Zayn skulle på dejt. Jag hade berättat det för Lucy dagen innan. Jag hade vart förberedd på att bli utskälld, men hon hade varit neutral. Lite besviken, då hon hoppats på mig och Lucas. Hon hade blivit glad för min skull också, såklart.
"So, what are you going to do on the date?" frågade hon nyfiket när vi stod vid våra skåp för att plocka fram våra böcker.
"Actually, I have no idea." svarade jag och fnittret bubblade upp i min mage. 
"Ooooh, mysterious!" sa hon och armbågade mig lätt i sidan. Jag puttade henne lätt på axeln tillbaka.
"What's so funny?" hörde vi en röst bakom oss. Jag vände mig om och såg Lucas stora leénde.
"Lucy is going on a mysterious date, with a mysterious maaaan!" sa Lucy med något som skulle föreställa en mystisk röst. Lucas skrattade.
"Really? Like a blind-date?" han rynkade på näsan.
"NO!" skrattade jag. "I just don't know what we're going to do on the date." fortsatte jag med samma klingande skratt.
"Aaaah. So, who's taking you out?" frågade han med ett leénde. Jag stelnade till lite granna. Skulle jag säga?
"Zayn." svarade jag lugnt, samtidigt som jag vände mig om och började fippla med någonting inne i mitt skåp.
Jag kunde nästan känna hans blick bränna i nacken.
"We should probably go to class. Bye Lucas!" Lucy avbröt tystnaden, tacksamt stängde jag mitt skåp, fyrade av ett leénde mot Lucas och sprang sedan efter Lucy.
"Thank you." pustade jag ut.
"No problem. His eyes screamed 'If eyes could kill', it was creepy!" fnittrade hon. 
 
LUCAS PERSPEKTIV
Jag låste toadörren bakom mig och fumlade upp mobilen. Jag slog in Ryans nummer och ringde upp.
"Hello Lucas! What's on your heart?" Ryans välbekanta, hånfulla röst talade högt. 
"Hey. Zayn is going on a date with Jessy."
"Jessy?"
"The girl he likes. The bait." svarade jag, i hopp om att det skulle klarna i Ryans hjärna. Det blev tyst i luren ett tag. Det hördes sen en smäll och några svordomar.
"Ryan, are you there?" frågade jag osäkert.
"Yes. YES I AM." skrek Ryan. Hans humör hade alltid varit väldigt svängigt, han var extremt lättirriterad.
"I trusted you Lucas, you know. You NEED to fix this." spottade han sedan fram.
"I-I I will! I promise Ryan." jag försökte låta normal, men Ryan skrämde alla, och min röst gav vika på det första ordet. 
"Good." och med det sagt slängde han på luren. 
Vad fan skulle jag göra nu? Upprört slog jag knogarna i väggen. Det tog inte många sekunder innan smärtan uppstod.
"Fuck this." morrade jag tyst för mig själv.
 
LUCYS PERSPEKTIV
Jag slog mig ner bredvid Jessy på lektionen, som förövrigt var engelska. Tanken på att hon skulle på dejt med denna Zayn gjorde mig illa till mods. Jag gillade det inte, men jag ville inte bråka igen. Jag kunde bara inte förstå vad hon såg hos honom. Rykten om honom spred sig snabbt, och enligt allt jag hört om honom var han inte annat än trubbel. Lucas verkade ju gilla Jessy, varför kunde hon inte se det? Han var en bra kille, som dessutom många på skolan skulle dö för att få uppmärksamhet av. Jag vände blicken mot Jessy, som var helt inne i vad läraren pratade om. Jag förstod att killarna gillade henne, hon var vacker. Hennes mörkt blonda hår hade lätta vågor, det var långt och såg nästintill alltid perfekt ut, till skillnad från mitt mörka hår som alltid lyckades trassla ihop sig.
"Lucy! Concentrate." röt våran lärare till på skarpen, och väckte mig ur mitt tänkande.
"I'm sorry." mumlade jag, knappt hörbart. Jessy skrattade tyst till. 
Det kändes som evigheter innan klockan äntligen ringde. Jag och Jessy segade dock ut lite, det blev alltid trafikstockning när klockan ringde ut. 
"It's only three o'clock, would you like to do something?" frågade Jessy. 
"Yeah, I'd love to!" jag sken upp i ett stort leénde. 
Vi gick mot busshållplatsen, och hann precis i tid till bussen. Det var smockat på den, men vi lyckades hitta två lediga säten. 
 
Jessy öppnade dörren in till sitt hus och jag steg in efter henne. Det luktade nybakat.
"Hello?" ropade hon. Steg hördes och hennes mamma stod sen i hallen.
"Hi girls!" sa hon och omfamnade oss båda. Katherine var alltid glad och trevlig, någonting jag avundades. Min mamma, Susan, var alltid på sitt jobb och hade aldrig tid för mig.
Vi gick in i köket, där det fanns massor av nybakta bullar. 
"Take a bun! I'll make some tea." sa Katherine samtidigt som hon startade vattenkokaren. Jag och Jessy gjorde som hon beordrade, och tog en varsin bulle. Vi satte oss vid bordet och väntade på vårat te.
Katherine ställde fram två koppar som luktade vanilj. Jag tog en klunk av det varma teét och högg sedan in i bullen.
 
JESSYS PERSPEKTIV
"I don't know what to wear!" sa jag frustrerat och kollade på Lucy.
"Take a pair of jeans!" beordrade Lucy.
Jag drog fram ett par svarta jeans med dragkedjor på fickorna och i slutet på benen. Jag drog fram en vanlig vit stickad kofta också.
"What about this?" frågade jag, Lucy nickade gillande.
"I should probably go now, Zayn will be here in 30 minutes. Text me later?" sa Lucy medans hon omfamnade mig.
"I will. Bye." log jag. Hon vinkade innan hon försvann ut genom dörren.
Vänta, 30 minuter? Jag kastade av mig mina nuvarande kläder och drog på mig de tighta jeansen och koftan. Jag satte även på mig ett halsband och en ring som matchade fint i silver. Jag satte i plattången i eluttaget och medans den värmdes upp sminkade jag mig, bara lite lätt. När jag kände mig nöjd med sminket plattade jag håret. När håret var plattat kollade jag besviket i spegeln. Jag passade verkligen inte i platt hår. Snabbt gjorde jag ett par slarviga vågor med plattången. 
 
"Jessy! Zayn is here!" ropade min mamma från nedervåningen. Jag tog några sprut med parfymen på mig, och andades djupt in, innan jag klev ut från mitt rum och gick mot ytterdörren. När mamma såg mig gick hon därifrån. Zayn kollade åt mitt håll och hans mörka ögon sken upp.
"Heey." sa han.
"Hi." svarade jag blygt. 
Jag tog min skinnjacka och drog på mig mina slitna converse.
"Shall we?" frågade han och tryckte ner handtaget. Jag nickade.
"Bye mom." ropade jag innan dörren smälldes igen.

Kapitel 11! 5 kommentarer så kommer nästa del. ^_^ <3

Kommentarer
Postat av: Julia

AS GRYMT!

2013-05-03 @ 07:17:08
Postat av: Emelie ^.^

Mer! :D

2013-05-03 @ 07:27:39
URL: http://betternow.blogg.se/
Postat av: Moa

Mera nu!!! älskar den!! xx

2013-05-03 @ 09:31:01
URL: http://mysideoffanfictions.blogg.se
Postat av: Lisa

MEEEEER!!!! :D

2013-05-03 @ 09:40:21
Postat av: Ida

Riktigt bra :)

2013-05-03 @ 16:54:05
Postat av: Anonym

meer

2013-05-03 @ 18:20:21
Postat av: Linnea

Sjukt bra ! MEEEEEEEEER <3

2013-05-03 @ 23:30:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0